Brother and Sister

1

Joe sitter och väntar på att Nichole ska sluta. När Nichole har slutat ska dom gå till sjukhuset och hälsa på deras mamma. Nichole och Joe's mamma har varit med om en olycka så hon ligger i koma. Dom vet att deras mamma inte har lång tid kvar. När dom kommer dit sätter dom sig bredvid deras mamma vid sängen på en varsin stol. Efter ett tag kommer läkaren in och kollar till dom innan läkaren går sägare hon
- Vi kommer stänga av maskinerna.
- NEJ NI FÅR INTE, inte iallafall inte än!  Skriker Nichole och börjar gråta
-  Vi kan inte göra något mer, säger läkaren tveksamt.
Nichole och Joe tog deras mamma's händer. Dom kunde inte tänka sig något värre än att deras mamma inte skulle finnas längre.  Joe krama sin mamma och gick sedan ut ur rummet och satt sig utanför och grät. Nichole la dig bredvid sin mamma och la armarna om henne och sa tyst för sig själv
- Du får inte försvinna du ska vara kvar för alltid.
Läkaren kom in igen och sa
- Vi kommer iallafall inte stänga av apparaterna idag.
-  Ni får aldrig stänga av dom! Sa Nichole och grät.
Läkaren kollade på Nichole med läsa ögon och sedan gick hon ut ur rummet. 
Nichole och Joe gick hem sent på kvällen. Både Joe och Nichole grät sig till sömns Joe tänkte "vad kommer hända med mig och Nichole när inte mamma dina mer?." Nästa dag efter skolan gick de till sjukhuset för att träffa deras mamma. När dom kom dit stod det två läkare vid deras mamma och ena läkaren sa
- Vi ska stänga av apparaterna  nu
- NEJ!! NI FÅR INTE! Skrek Nichole samtidigt som tårarna föll ner från hennes kinder. Joe kunde inte fatta att det var sant, han satt dig på golvet och sa tyst
- Vad kommer hända med mig och Nichole nu?
En av läkarna tog med dom ut för rummet och sa
- Det löser vi, jag lovar att eran mamma kommer få det bra,
Joe sa
- Men hon har det redan bra!
- Hon kommer få det mycket bättre om vi låter henne gå! Sa läkaren och gick in med dom. Nichole och Joe satt och grät när dom såg hur dom stängde av apparaterna. Nu tyckte Joe att det kändes jättekonstigt när Nichole och Joe's mammas kropp låg där men att hon inte var där på något sätt. Läkaren sa
- Vi lämnar er här ifred så att ni kan säga adjö till eran mamma ifred innan vi tar bort hennes kropp.
Nichole satt och berätta för deras mamma hur mycket hon älskade henne och hon vill tacka för alla gånger hon har ståt upp för Nichole och Joe när de har behövt henne som mest, då sa Joe
- Vi kommer alltid finnas hos dig och du kommer alltid finnas kvar i våra hjärtan älskade mamma vi kommer sakna dig jättemycket, vi älskar dig mamma!
Nichole gick och gav Joe en kram. Sen la dom sig på en varsin sida av deras mamma och la armarna om henne en sista gång. Nichole tänkte "jag kommer aldrig mer få ligga bredvid min mamma, jag kommer aldrig mer få säga älskar dig till sin mamma, hon kommer aldrig mer få höra son mamma's röst, hon kommer aldrig mer få se son mamma'. Precis då KLM två stycken läkare in och sa
- Vi ska ta bort kroppen nu är ni klar?
-  Aa. Sa Nichole och tog Joe's hand och satte sig på skogarna utanför och kollade på när deras mamma försvann. Då sprang Joe efter en läkare och sa
- Hur kommer det bli nu med mig och Nichole?
- Vi kommer lösa det ni kommer få fosterfamiljer. Sa läkaren och fortsatte att gå iväg med deras mamma i sjukhussängen.