Kapitel 6|växa upp

36 4 1
                                    

Salmon satt i kartongen som började tappa sin form. Katten var lite bortkommen, hon satt och frös och jamade lite smått ibland och kikade utåt. Långt hår hade växt upp från Salmons babylena huvud. Det värmde öronen och axlarna. Tanten kom en gång i veckan med en tallrik med mat. Salmon kröp på alla fyra fram till katten och försökte jama pipigt. Det gick ganska bra, hon stängde in bakdelen av halsen och hade tungsidorna fästa på tänderna. Katten kollade undrande på Salmon och strök sig mot hennes rygg. Det var skönt. Varmt. Salmon tog ett grepp med ena handen under magen på katten och andra handen under benen, så lyfte hon katten, satte henne i knäet och lutade huvet mot kattens pälsfyllda rygg som vibrerade i takt med spinnandet. Salmon suckade tungt och tittade ut mot den övergivna gatan. Hon fick en klump i halsen. Plötsligt jamade katten till och sprattlade våldsamt. Salmon skrek och tog tag om kattens bakben. Katten rev Salmon på armen och jamade förskräckt som ett skrikande ljud. Då blev Salmon riktigt arg och slog katten på ryggen. Katten la sig avslappnat ner med slutna ögon. Då började Salmon gråta. Vad hade hon gjort?! Katten vid namn Sissi andades tungt och jamade lågt och sorgset. Det blödde på Salmons arm men hon grät aldrig. Inte för armen utan för att hon vad orolig över sin älskade katt. Hon hade slagit den och den fick ont.
-Katt! grät Salmon och kramade katten som försökte spinna och kurra lite men fick bara fram en svag liten hostning.
-Kaaatt! upprepade Salmon och strök katten över kinden. Morrhåren stod rakt upp, lika så öronen.

KattflickanWhere stories live. Discover now