Jag

Jag heter Rebecka och jag är 16 år. Jag har alltid velat vara kändis men alltid tvivlat på om jag kommer bli det, jag suger på och sjunga, jag har sen skräck och jag är inte bra på någon slags sport. Jag har alltid problem med killar eller tjejer så jag känner mig alltid lite utanför. När jag var liten hade min mamma en svår sjukdom som gjorde henne väldigt sjuk. Ett år efter hon hade fått beskedet om det dog hon då var jag fem år. Jag och pappa har alltid varit som bästisar men jag är 16 år och då vill jag ha en riktig bästis, eller kanske till och med en pojkvän.

*i skolan*

Fröken: Rebecka varför sitter du bara och kollar genom fönstret!? Skrek Fröken argt.

Jag blev röd i hela ansiktet av skamsel för att alla kolla på mig då och jag kände hur tårarna var i halsen.

Men jag ville vara tuff och cool så jag fick mer kompisar.

Jag: Så jag slipper se ditt fula tryne när du gnäller om matte.

Fröken: DET VAR DET VÄRSTA JAG HÖRT!! GÅ DIREKT TILL REKTORN!! Skrek fröken så att jag nästan trodde hon skulle explodera.

*Hos rektorn*

När jag väll kommit till rektorn så var hon inte där jag fråga Annika våran.....ehhh jag vet inte riktigt vad hon gör men, jag fråga henne iallafall och hon sa att rektorn var på möte så jag fick vänta. Medan jag väntar ser jag en VÄLDIGT snygg kille komma in.

Jag: HEJ!! Skriker jag pinsamt med en pipig röst för att jag inte vet vad jag huller på med.

Han*stirrar* : ...............

Shit han säger inte något han kanske inte hör mig.

Jag: HEEEEEEJJJJJJJ!!!!!!!!

Jag fatta inte vad jag hull på med jag var så röd i ansiktet efter det att jag såg ut som en tomat. Precis när han kollar på mig för och säga något så kommer rektorn

Rektorn: Vem var det på tur??!!

Jag: Det var jag tror jag.

*inne på rektorns kontor*

Rektorn: så lilla vännen vad har du gjort för och få sitta här da??

Jag: jag var uppkäftig mot fröken och sa att hon hade fult tryne.

Rektorn: Oj da!! Det var inte bra..... Vi säger såhär om du inte slutar med detta genast så kommer du få gå en special klass för elever med extra behov.

Jag: okej.....

* strax innan rast*

Fröken: jag fick ett telefonsamtal förut av en doktor som sa att din pappa hade fått något något hjärt problem och att det var väldigt allvarligt så du kommer få åka till han och jag skjutsar dig ditt.

Jag: okej. Säger jag med en tår på kinden och ledsen röst.

*på sjukhuset*

Jag: Hej mitt namn är Rebecka Strain och jag söker min pappa, Nicklas Strain.

Receptionist: okej, vänta lite...... Han är i rum 307 men du får inte gå in dit.

Jag: varför inte??

Receptionist: för att det är ett akut läge i det rummet just nu och då är inga besökare tillåtna.

Jag: MEN!! DET ÄR MIN PAPPA.... Kan du åtminstone berätta vad som hänt??

Receptionist: ehh.... Han tappa andan och sa något väldigt tyst sen somna han och doktorn tror att han hamna i koma. Ledsen.

Jag:........

Jag springer därifrån till rum nummer 307 och ser pappa ligga där. Det ser nästan ut som om han är död.