Jag småsprang från klassrummet till mitt skåp som var längst ner i korridoren. Idag kändes det som att korridoren aldrig skulle ta slut. Jag ville bara ta mina grejer och springa hem där Harry skulle vänta på mig. Han hade varit borta på en träningsmånad med hans hockeylag i Moskva. Ja ni läste rätt, han var väldigt framgångsrik i hockey och han hade varit borta väldigt mycket på senaste, men men jag antar att livet är orättvist. Men det här månaden hade jag saknat han lite extra, jag vet inte varför. Men nu skulle jag äntligen få träffa han.
Jag står och plockar i mitt skåp när jag helt plötsligt känner två stora muskulösa armar omfamna mig bakifrån och hur den härliga herrparfymen dra över mig.
"Hej min fina, sa han och kysste min nacke mjukt .
Jag kände hur håren på mina armar reste sig och ett svagt leende letade sig fram. Jag vände mig snabbt om och stirrade nu in i min livs kärleks alldeles djupblåa ögon som jag snabbt drunknade i.
"Hej Harry, sa jag medans jag fortfarande stirrade in i hans fina ögon men avbröts när han tog ett stadigt grepp om min midja och drog in mig i en varm kram.
"Så snygg du är idag, viskade han i mitt öra och jag kände hur hans hand sakta letade sig ner mot min rumpa men jag stoppade honom snabbt när jag insåg att flera blickar var riktade mot oss. Istället trasslade jag mig bort från hans varma och trygga kram.
"Vad gör du här ens? Skulle inte vi träffas hemma?" Sa jag med ett halvt leende och försökte undvika hans ögon. Men mina ögon klättrade sig snabbt upp till hans ögon och jag började rodna. Han släppte nu min midja och tog tag i mina händer.
"Jag vill ju se till att min prinsessa kommer hem på bästa sätt" sa han stolt och visade upp sin nya mercedes bilnyckel och flinade .
"Åhh vilken prins jag har", sa jag med en liten krydda av sarkasm i rösten och blinkade med ena ögat innan jag ställde mig på tå och lutade mig fram och kysste hans fylliga läppar mjukt.
Jag vände mig mot skåpet och slängde min väska över axeln och låste igen skåpet snabbt innan jag flätade ihop mina fingrar med Harrys och började sedan gå mot parkeringen. När jag gick där och drömde mig bort såg jag helt plötsligt Jocke stå lutad mot ett skåp och en tjej som stog och klängde på han, asså usch vad han äcklar mig tänkte jag för mig själv. Men han var inte ett dugg koncentrerad på tjejen. Utan han stod och granskade Harry och mig från topp till tå. Han beter sig verkligen jätte konstigt. Hela månaden Harry har varit borta har han pratat med mig, men inte på det sättet man brukar prata med folk utan det ända han har gjort är att ha fällt några elaka kommentarer om mig hit och dit. Men nu stod han bara där helt iskall och stirrade genom våra själar kändes det som. Harry märkte att jag var bekymradoh väckte mig snabbt ur mina tankar.
"Felicia?" sa han mjukt
"Ja vad är det?"
"Mår du bra?" sa han och såg orolig ut.
"Mår prima!" Sa jag och log.
Han kollade åt hållet jag hade kollat åt och han mötte Jockes blick och gjorde ett äcklat ansiktsuttryck innan han sa.
"Bry dig inte om honom, han är ett svin."
Jag kollade förvånat på Harry som aldrig skulle säga något sånt om någon. Och hur kände han Jocke? Vi öppnade dörrarna och gick ut ur skolan och var nästan framme vid bilen när jag helt plötsligt hördenågon ropa på mig.
"Felicia!" Hörde jag någon ropa med en grov och mörk röst. Jag vände mig snabbt om och såg Jocke stå lutad mot tegelväggen medans han blossade på sin cigg.
"Kom!" sa han helt stenhård i ansiktet och med blicken fäst på Harry som såg minst lika förvånad ut som mig.
"Kommer snart" sa jag och pussade Harry snabbt på kinden. Han sa inget, han bara suckade och lutade sig mot sin svarta mercedes.
