Har du något för mig? || Cameron Boyce

Del 5️⃣

Jag stängde dörren och gick till mitt rum.
"Ella?"
"Ja?"
"Det är något som jag måste säga" säger mamma.
"Vi var precis hos en barnmorska och hon säger att jag är gravid..." säger mamma tyst.
"Med?" Frågar jag och kollar på henne.
"Din blivande extrapappa." Säger hon
"Men mamma!!" Säger jag bedjande
"Nej Ella. Nu får du växa upp. Han är jätte trevlig och du kommer gilla han så småningom."
"Nej det kommer jag inte. Vad är detta för dag egentligen? Först är Cameron inte hemma för han är på en grej i Europa och sen nu får jag veta att jag ska få ett halvsyskon?!"
"Vad ville du Cameron då? Ella... du måste förstå att du får passa på medan du kan, han är en fin pojke han. Det kommer köa tjejer för att få bli hans."
"Jag ville bara säga tack för att han ungefär räddade mitt liv. Jag bryr mig inte om vilka jäkla tjejer han dejtar. Jag blir så irriterad. Kan du inte prata om något annat än att jag att JAG ska få en pojkvän och flytta hemifrån och skaffa egna barn? Jag vill inte det! Jag vill inte ha nå syskon!"
"Ella..."
"Jag måste kontakta Summer snart..."
"Summer? Din vän i San Fransisco?"
"Ja"
"Men Ella... andra tjejer i fin ålder har många pojkvänner och Cameron..." började mamma.
"Cameron .. punkt?"
Mamma skakade på huvudet.
"Ella, om du är orolig för vad Maya ska tycka så  bara ta det lugnt. Maya skulle nog förstå, hon är ju med sin pojkvän vissa dagar och med dig andra."
"Men Mayas pojkvän är inte min bror för jag har ingen bror!"
"Mamma! Jag har bott här några veckor!"
"Ella, om du vill tillbaka till din biologiska pappa så åk till Sverige"
"Men mamma..."
"Ella lyssna på mig. Du har fått så många chanser att få ett fint liv, du har högsta betyg, hitta den du gillar och var med den"
"Som du eller? Du vart dumpad av pappa för att han hade hittat en annan tjej och var otrogen mot dig." Sa jag.
"Ella! Nu får det vara nog!" Skrek mamma.
DING DONG! (Det ringde på dörren)
"Jag öppnar.." sa jag och gick ner.
Jag öppnade dörren och där stod Maya.
"Hej Maya" sa jag och kramade henne.
"Hejsan!"
"Kom" sa hon och log.
Jag följde efter henne och hon gick ut där vi var så nära vattnet det gick.
"Ella.." började Maya.
"Ja?"
"Förlåt för att jag ljög för dig men jag gjorde det av en anledning..." sa hon och så vände hon mig om och då såg jag Cameron stå där.
"Maya.. du är min bästa vän, jag skulle inte kunna bli arg på dig" sa jag och kramade henne.
"Cam tack för att du räddade mitt liv den dan" sa jag och gick fram och kramade han också.
"Äh det var inget..." sa han.