Stole my heart

Kapitel 17

Kapitel 17

~Evve~

(Morgonen dom åker till stugan)

Idag ska vi till stugan är fett peppad jag få komma ifrån allt. Jag gick inte på Twitter för Omar sov klockan va bara 08.00. Jag har fått 3000 nya följer där eftersom jag la ut en låt och ska lägga ut flera snart tror ja iallfall, ja gick inte på insta där hade jag fått 10.000 nya följare. Oherregud va mycket för en låt dom gillar la mig kanske haha.

Omar Omar Omar vakna klockan är 09.00 sa jag och kysste han. Han vakande och kysste tilllbaka som ledde till hångel.

Vi gick inte till Ogge,Felix och Oscar och hällde tre stora hinkar med iskallt vatten över dom, dom svärde till ordentligt hahah jag och Omar låg och gapflabbde på golvet.

Jag älskar er alla sa jag sen och kramade dom.

Vi var påväg ut till stugan det var en bit jag hade as tråkigt men Omar underhöll mig så de var kul.

~Omar~

Jag kysste henne fyfan va mjuka läppar hon har jag skulle kunna kyssa dom varje dag tänkte jag.

Ehhh asså kan ni typ vänta tills vi är i stugan då kan ni knulla sa Felix.

Åhh är lilla Felix lite avundsjuk kanske, vill du oxå ha någon sa Oscar och jag och Evve skrattade as högt medans Ogge bah satt där. Önska han kunde hitta någon tjej som han gillar oxå jag ska fan hitta någon haha tänkte jag.

Eyoo lilla Ogge berätta en spökhistoria medans vi åker sa jag du är as bra på de.

~Ogge~

Ska jag berätta aa okej då kör vi.

Jag bodde i ett "hus från helvetet" i fyra år, från att jag var elva till nästan sexton. Det fanns hela tiden något som hände. Dörrar öppnades och stängdes av sig själv, röster, fotsteg m.m.. Ingenting som vi hade lagt fram fick ligga kvar utan flyttades av okänd kraft. Jag var ensam där en hel del eftersom båda mina föräldrar arbetade och jag var hela tiden livrädd.

En av de mest otäcka företeelserna i huset var dock den lilla flickan i mitt badrum. Varje gång jag gick förbi mitt badrum (vilket var ganska ofta då det låg precis utanför mitt sovrum) Jag såg en liten flicka med blont lockigt hår och en rosenfärgad klänning. Hon bara stod där och stirrade och såg ut som från ett fotografi från 1905. Jag började hålla badrumsdörren stängd så jag kunde gå förbi utan att se henne, men hon var alltid där när jag öppnade den. När jag klev in och gick förbi henne, kunde jag inte se henne längre, men jag kunde känna hennes närvaro. Hon skrämde mig, men jag kände verkligen synd om henne för att hon var instängd där, precis som jag, men förmodligen för evigt.

Åren gick och saker i huset fortsatte att bli värre, hon började verka ... mörkare. Jag började känna som om hon egentligen inte var en liten flicka. Jag visste att det var något hemskt i huset och jag kände mig som att det var ett sätt för onda krafter att presentera denna sympatiska bild av flickan för mig. Sen började jag tänka att jag höll på att bli galen.

En dag, när jag var 14, hade en vän från utanför stan kommit för att bo hos mig i en vecka. Jag hade inte berättat för henne om huset eftersom jag inte trodde att hon skulle komma om jag gjorde det. Direkt efter att hon kom dit var vi i mitt rum och hon gick ut för att gå på toaletten. Ungefär en minut senare gick hon tillbaka in med en förbryllad blick och sa "Så det är en liten flicka i badrummet". "Uhm, jag, ja hon hänger där. Blont hår?" "Rosa klänning och lockigt hår?" "Ja.". "Du vet att det är inte riktigt en liten flicka, eller hur?" Jag spydde nästan. Jag var så lättad och livrädd och glad och redo att springa ut ur huset skrikande. Hon använde inte mitt badrum för resten av veckan och jag började använda den så lite som möjligt utan att irritera mina föräldrar som inte trodde på mig.

Så småningom flyttade vi ut och jag kunde inte ha varit lyckligare. Jag distanserade mig från det rent mentalt så mycket jag kunde . Sedan, när jag var 18, tog jag en annan vän på en resa för att hämta några saker jag hade kvar i huset (mina föräldrar inte hade lyckats sälja det, och skulle inte i ytterligare 5 år). Direkt när vi kom till huset så verkade min vän obekväm. När vi kom runt kröken på långa, branta uppfarten blev han alldeles vit i ansiktet. Jag frågade om något var på tok men han insisterade på att han var OK, så vi skred till verket.

Efter en stund bad han om att få använda badrummet så jag visade honom till mitt gamla badrum. Efter 20 sekunder kom han springande tillbaka, kippade efter andan och smällde sovrumsdörren bakom sig. Han började babbla om en liten blond tjej som egentligen inte är en liten flicka. Plötsligt blev han alldeles tyst och såg mig i ögonen och sa med en allvarlig ton "Hon är inte glad. På dig . Du lämnade, och det skulle du inte göra". Vi kastade allt vad vi kunde få tag i två resor i min bil och åkte där ifrån i full fart .

Klart.

HAHAHAHAHAHAHA är ni rädda ni sitter lixom och håller om varann alla började skratta.

~Evve~

Men Ogge vi ska bo på landet kommer ju vara as rädd.

Men du har fyra starka killar med dig sa Oscar. Haha aa det är ju sant.

(Framme)

Det var kväll jag skulle bah ut och ta luft medans dom andra gjorde sig iordning så jag gick ut vilket ja inte skulle gjort. Allt blev svart jag lixom var inte avsvimmad men som om ja var instängd vilket jag var och nu såg jag vem som hade gjort det.. Det var..

Det var kapitel 17 och tack till 700+ läsare bara för det får ni två kapitel på en gång ska lägga upp det andra nu❤️

Puss❤️