Erick pov
-Vänta va! har ni fortfarande inte hittat Natalie. Utbrister jag med gråt i halsen,
-Nej, Förlåt men vi har letat över halva terrurariumet Erick vad mer kan vi göra?
Säger Vanessa.
-Leta över Andra halven säger jag!
-Men Erick!? Vi skulle hitta ett spår av henne då! Jag önskar verkligen att vi kunde hitta henne! Säger hon tillslut med smärta.
Jag säger inget utan bara springer till mitt rum, och slänger mig i min blåa säng som jag fick av mamma när jag fyllde 14 år.
Vanessa smyger sedan in
-Erick är du där? säger Hon
-jaa.... Jag är här... säger jag så att det nästan låter som om jag håller på att dö.
-Varför så ledsen? säger Vanessa
-Natalie sa en gång till mig..att hon aldrig skulle glömma mig eller lämna mig igen.
-hade hon lämnat dig förut!? säger Vanessa
-Ja det hade hon men hon berätta aldrig varför..
Vanessa pov
Lol vilket geni jag är! Nu ska jag bara få honom att hata henne! perfekt! Slutet slutar ju altid gott eller vadå!?
Falska vänner: De knackar på din dörr. Vad annars? Medans han berättar sin patetiska lila sak så tänker jag på att det var jag som gjorde att hon rymde det var ju alltid jag! Din dåre...haha, det är bara att starta det! Sen är allt kvitt!
