Du och jag felix kapitel 2

33 1 0
                                    

Fredag 16/5/2015

Isabelle's POV:

Jag var på väg hem från caféet jag varit p'å med Lina.

jag gick genom en gränd i gamla stan.

Jag kände en hand på min axel jag slog till i luften och vände mig snabbt berädd att sparka.

Felix POV:

Är inte det där Isabelle? Jo det måste det vara, med de fina kurvorna, och det långa blonda håret.

Jag tog några snabba steg och lade handen på hennes axel. Hon slog till vände sig om och skulle precis sparka till mig när jag tryckte iväg henne.

-Woooah

-Felix. viskade hon

-Isabelle! vad är det?

-Inget, sa hon frånvarande och tittade bort.

-Iz.. sa jag och satte två fingrar under hennes haka.

(Isabell's smeknamn är Iz eller Isa så ni vet)

-Jag bara. sa Isabelle

-Vad?

-Det är in...

Isabelle's POV:

-Det är in...

Han tryckte upp mig mot grändens vägg och började kyssa mig snabbt och hårt

-Felix. sa jag tyst och drog ifrån honom.

-Isabelle, jag älskar dig! sa han

-Fe.. var det ända jag fick fram

- Låt mig älska dig!

Jag böjde mig fram och viskade i hanns öra

-Jag tänkte säga att jag älskar dig också. sa jag och log och då log han också.

Vi gick genom gamla stan hand i han och bara log.

- kom. Sa Felix

- vart ska vi?

- hem till mig. Sa han och log stort

Vi åkte buss och efter cirka 15 minuter gick vi av sedan promenerade vi genom ett område med fina lägenheter.

Vi gick in i port 17 och in i hissen. Felix tryckte på 10 och sedan började han kyssa mig. Den plingade till och det lyste 10. Vi drog ifrån och sedan gick vi ut.

Felix låste upp dörren och när vi kom in så tappade jag hakan.

Det var stort och med öppen plan lösning (stora öppna ytor) han bodde på tak våningen. Längst hela väggarna var det stora glas fönster med utsikt över Djurgården och Skansen.

Det var stort och ljust.

- vart är dina föräldrar? Frågade jag

- pappa jobbar till fem och syrran är väll på sitt rum.

Sedan blev han tyst. Jag frågade inte om hanns mamma.

Vi gick längst en korridor när Felix öppnade dörren till rummet näst längst bort.

- här bor jag. Sa Felix och log brett

Det fanns stora fönster här också. Han hade en stor dubbel säng, en soffa, en stor TV och massa andra saker.

Jag gick framåt och öppnade glasdörrarna som lädde ut till en gigantisk balkong där det fanns två solstolar och en utomhus soffgrupp med beiga dynor.

Jag gick fram till Felix och pussade honom snabbt på munnen.

- det här kan jag nog leva med. Viskade jag i hans öra och log.

- vilken tur då. Sa han och lyfte sedan upp mig och snurrade runt

- FELIIIIIX! Tjöt jag

Han satte ner mig och kysste mig långsamt och länge.

Vi hade suttit ute och bara pratat och pussats i ungefär två timmar.

Felix POV:

- kan jag sova här inatt? Frågade Isabell

- för mig går det bra, tror du att du får det för dina föräldrar? Sa jag

- det är inte direkt så att dom bryr sig.. Sa hon och tittade bort

- Isabelle. Sa jag frågande och satte två fingrar under hennes haka

- min mamma är inte som andra. Hon, bryr sig inte, hon jobbar inte, hon skiter fullständigt i allt, livet. Mig...

- älskling. Sa jag

Jag böjde mig fram och kysste henne försiktigt

- kom så går vi och säger hej till pappa. Viskade jag i hennes öra.

Hon log och tog min hand.

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: May 20, 2014 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Du och Jag felixWhere stories live. Discover now