Ängla vingar

Kapitel 5

•Felix,s perspektiv•

•på sjukhuset•

Det gjorde jätte ont i armen fast jag hade fått smärt lindring!

Jag bad Amanda att åka hem, men hon vägrade. Jag hade inte blivit av med mycket blod fast min arm hade blivit helt blodig. Men Amanda hade svimmat ett antal gånger när hon kunde titta rakt igenom min arm.

•ett skottår senare (xD)•

Jag mådde bättre i armen och jag och Amanda var bästa vänner (och kanske lite till). Vi var inte ihop men typ annorlunda.

Jag gick hem till Amanda. Jag knackade på men ingen öppnade. Dörren var öppen så jag gick in. Amanda satt på sängen och stirrade på på ett foto på väggen med rödsprekta ögon.

-vad är det. Sa jag och satte mig bredvid henne.

-m-mamma och p-pappa har dött-t...

-va?!??!sa jag

Vi satt en liten stund och pratade. Sen kom jag på att om vi flyttade så skulle allt lösa sig, hon kan börja om på nytt, jag och killarna kan sprida vår musik längre i andra länder och så får jag va lite ensam med Amanda!!

*amandas perspektiv*

Jag satt och grät. Jag kunde inte riktigt fatta vad som hänt...

-du. Sa Felix.

-ja..

-vill du flytta?

-flytta? Var? Sa jag och torkade bort några tårar.

-dit du vill. Killarna följer också med.ok?

-ja. Ska bara tänka på var.

-okej. Ta all tid du behöver.

*en vecka senare*

*felix,s perspektiv*

Amanda hade flyttat in hos mig, eftersom hon inte hade någon stans att bo.

-glöm inte begravningen i mon...sa jag. Jag såg att hon fick lite tårar i ögonen.

-det g-gör jag inte.. Jag torkade bort hennes tårar och kysste hennes panna.

Jag gick ut i köket och tog fram lite mat från igår.

-vill du ha. Sa jag. Hon nickade lite lätt på huvudet till svar.

*en dag senare*

Vis stod vid kistorna där Amandas föräldrar låg. Hon stirrade på kistan och många tårar rann ner för hennes kinder.

-går det bra. Viskade jag.

-jag klarar nog inte mer...jag blundar tills dom lagt ner kistorna så lägger vi blommorna och går. Sa hon svagt.

-okej....

*nästa vecka*

Amanda hade gråtit hela veckan... Igår hade hon först sagt att hon hade tänkt ta självmord, men tyckte synd om mig så sen sa Felix.

-jag vet vart vi ska flytta.