Kap 1

14 2 0
                                    

Det var en ljummen höst natt, den gamla staden låg i ljuset av några gatlyktor och man kunde höra på långt håll hur ett fyllo sjöng och skrålade. Natten var skön och stjärnorna klara. Vanessa satt på taket till en av alla lägenheter som fanns i staden.
Månen började sjunka på himmeln och det började ljusna. Det var dags för henne att gå innan solen brände hennes bara skin. Än ville hon inte bli en askhög... Hon suckade och började kasa ner för taket. När hon var nere på marken tittade hon sig omkring. Det var ingen där så hon började gå med snabba steg över de smala, kantiga kullerstens gatorna. Ett kvarter till sen var hon hemma, tänkte hon och snabbade ytterligare på stegen.
- Hey, Essa du ser ut att ha bråttom! Liam dök upp på hennes högra sida och flinade.
- Vart ska du?
Vanessa suckade, varför just nu? Hon ignorerade hans fråga.
- Varför dyker du upp när det är som minst lämpligt? Slängde hon tillbaka. "Häng med oss Essa det blir kul! Sa han och flinade ännu större.
- Stick!
- Okej jag ska. Sa han med ett hånflin, Sedan kysste han henne på kinden och försvann. Hon suckade igen och öppnade porten till lägenheten. Hon gick uppför trapporna. Undra om Seth är hemma än, tänkte hon. Hon tog på dörrhandtaget till den lilla tvåan, den var olåst. Hon gick in i den lilla hallen med ljust gröna väggar.
- Seth?
Ingen svarade. Konstigt tänkte Vanessa och slängde sig sedan ner i den slitna soffan. Hoppas han kommer snart så att han inte blir bränd...

När mörkret fallerWhere stories live. Discover now