Kärleksbrev till dig

Prinz August

Linn, Linn Dahlin. Sexton år och sommarlovets sista dag var igår kan det bli bättre? Troligtvis.
Klockan är 07.36 och jag börjar om drygt tjugofyra minuter.

Vänta va, jag börjar om tjugofyra minuter hinner jag tänka innan jag snabbt hoppar upp ur min sköna säng av ren automatik. Jag drar händerna genom mitt axellånga hår och en suck lämnar mina läppar.

"Fan" mumlar jag innan jag snabbt sätter på mig kläderna som jag plockade fram från gårdagen.

Jag granskar min påklädda kropp i helkropps spegeln som visar mitt klädval, en vit croptop till ett par svarta slitna jeans.
Jag nickar kort innan jag smidigt rullar över sängen och beger mig ut från mitt rum.

Jag glider snabbt i mina vita Nike skor och jag tar busskortet som tidigare legat i översta lådan i byrån. Jag befinner mig i den lilla hallen som ska välkomna en in till lägenheten där jag bor med min storebror Alexander som för det mesta kallas Alex.

"ALEX" ropar jag och jag hör snabbt steg som förs genom det vardagsrum vi har. Fram till mig kommer Alex klampande.
Hans blick är fäst på mig och ett förvånande uttryck och han avbryter sitt funderande genom att snabbt plocka ihop sina grejer.
Han ser ut att stressas ihjäl när han kommer på att han lovat mig att skjutsa mig till skolan.

—

8.47 är klockan när jag hoppat ur bilen. Jag styr mina steg över den asfalts färgade parkeringen när jag snabbt får syn på ett par killar.
Jag struntar i de brännande blickarna i ryggen när jag passerar killgänget och istället för att kolla ner i marken möter jag den ena killens ögon.
Jag är tillräckligt nära honom för att se när jag sneglar mot deras håll att han har blicken på mig vilket killarna bredvid också har.
Jag trycker hastigt upp entrédörren till det gymnasium jag ska börja i.

—

"Vänta" hörs och jag stannar upp i mina handlingar, osäkert kollar jag bakåt ifall personen möjligtvis skulle prata med mig vilket hade varit ytterst konstigt.

En av killarna som satt utanför stannar framför mig och jag tittar upp på killen framför mig. "Ehm jo..." börjar han och kliar sig löst i nacken, jo ni vet sådär som de flesta killar gör när de blir nervösa ja exakt så gör han.
Det får mig att flina innan han fortsätter "Kan jag få ditt nummer" säger han och ett självsäkert leende klistrar fast sig på hans ansikte samtidigt som han räcker fram sin mobil.
Ena sidan av mig säger att jag ska springa därifrån medan den andra säger att jag ska ge honom det han söker efter.

Snabbt ger jag honom mitt nummer och han ler lite kort innan han frågar vad jag heter.
"Linn" svarar jag och mer snabbt.
"Har inte du lektion" frågar han och jag känner hur blodet som tidigare strömmat i min kropp fryser till is.  Jag checkar snabbt mobilen och högst upp i det högra står siffrorna som visar tiden, 09.36
Jag suckar innan jag kliar mig i pannan, vart fan ska jag.

—

Jag knackar lite snabbt på dörren där jag tydligen enligt mitt schema ska vara hela dagen eftersom det är första dagen för ettorna.
En kvinna i medelåldern öppnar snabbt dörren och tittar ogillandes ner på mig.
Hon fnyser innan hon öppnar dörren mer så att jag snabbt kan komma in till klassrummet på ett obehindrat sätt.

"Eftersom vi redan hunnit presentera oss tycker jag att det skulle vara en lysande idé om du även gjorde det" säger hon och rättar till de sneda glasögonen.