Heartbreak girl (The Fooo Fanfic)

- 1 -

Jag tittar ut och följer träden utanför det smutsiga tågfönstret med blicken. Spotifylistan som spelats i mina hörlurar hade gått om på repeat ett antal gånger innan den tillslut stängts av såfort mobilens batteri dog ut för omkring en halvtimme sedan. Jag har fortfarande hörlurarna på huvudet då man på det sättet kan stänga ute eller iallafall dämpa det mesta ljudet från tåget som gnisslar i varje sväng på spåret.

Att åka ut till farmor och farfar på landet två veckor hade vart mammas och pappas idé då dom tyckte jag behövde komma iväg från fansen ett tag. Länge hade jag försökt komma på olika anledningar och ursäkter till att få stanna kvar i Stockholm men dom hade båda varit stenhårda med denhär planen. Att släppa kändisskapet två veckor ska på ett sätt bli skönt men att göra det utan några vänner och i en gammal unken sommarstuga mitt ute i ingenstans, säkerligen utan teckning, är inte lika lockande.

När tåget passerar skogen vi åkt förbi ett längre tag nu så ser jag små röda stugor med vita knutar passera förbi då och då, det är det första tecknet på liv under större delen av resan. Jag ger ifrån mig en suck medans tåget börjar sakta in och gnisslar till innan det stannar helt bredvid den lilla folktomma perrongen vid Umeå centralstation.

När jag ser mig omkring på tåget så är det bara jag och en gammal tågluffare kvar och jag reser mig upp från sätet. Resväskan jag motvilligt packat full i sista stund igårkväll tar jag ner från hyllan över sätena och drar den sedan efter mig ut genom dom smårostiga dörrarna på SJ-tåget som tagit mig från hela min civilisation och hit på närmare 7 timmar.

Det klickande ljudet som väskan ger ifrån sig varje gång jag kör över ett litet gupp får mitt redan irriterade jag att bli ännu mer irriterad. Dock är jag tvungen att klistra på mitt välkända leende så fort jag kan skymta mina farföräldrar stå och vinka mot mig ute på parkeringen.

"Feeeliix min älskling" utropar farmor med sin rassliga röst och nyper båda mina kinder och skakar om mig lite lätt med hennes små, skrynkliga händer. Jag skrattar smått för att inte visa hur mycket jag egentligen inte vill vara här. När farmor tagit min väska ifrån mig och kämpar med att få in den i bakluckan på den lilla röda Polon så räcker farfar fram sin högra hand mot mig som jag är snabb med att ta tag i.

"hej gossen min" säger han och jag ger honom en brett leende tillbaka. Farfar har alltid varit väldigt formell av sig och jag tror aldrig jag sett honom krama någon, inte ens farmor.

När vi alla trängt in oss i bilen så startar farfar den rassliga motorn och kör ut från parkeringen och ut på vägen. Taket på bilen är väldigt lågt så jag fick sitta halvt hukat på mina 1.83, vilket resulterar i otroligt ont i nacken när vi stiger ur. På vägen hade vi lämnat den hyfsat normala staden bakom oss och husen hade snabbt bytts ut mot åkrar och skogsområden. Då och då hade vi åkt förbi några av dom hus jag sett när jag kom in med tåget men det hade tagit ytterligare 20 minuter innan farfar svängt höger in på en grusuppfart framför en liten stuga i ungefär samma husmodell som alla andra fast målad i vitt istället för rött.

Nu står jag med väskan slängd på sängen i det som ska vara mitt rum domhär veckorna.

Bakom min rygg står en byrå för kläderna, vid sidan av sängen en enkel pall med en trasig lampa på som sängbord och under mina fötter ligger en trasmatta i olika färger. Väskan har jag fyllt med nästan hela min garderob och även tryckt ner tre Jordans över det, ett par svarta med röda detaljer, ett par helsvarta och tillsist ett par vita med svarta snören. Skorna tar jag i handen och springer med lätta steg ner och ställer dom i hallen. När jag på vägen tillbaka kikar in i köket så står farmor och diskar samtidigt som farfar latar sig med tidningen i soffan som står mot ena långsidan av köksväggen. Ljudlöst försvinner jag uppför trappan igen och börjar plocka med resten av kläderna. Tröjorna i lådan överst, i mittenlådan alla byxor och längst ner småsaker som underkläder och strumpor. På byrån placerar jag mina parfymer och halsband samt snapbacks som jag lyckats trycka ner i ryggsäcken med palmmönster på. Så, det blir perfekt.