Would you kiss me?

Kapitel 9

Jag knackade nervöst på Ryans dörr. Va skulle jag egentligen säga? Efter ett tag öppnades dörren av hans mamma.

" hej är Ryan hemma?" Undrade jag.

" ja du kan komma in han är på sitt rum" sa hon och jag klev in i deras hus. Jag sprang upp för trappan för att gå till Ryans rum och utan för så tog jag ett djupt andetag. Knack knack jag knackade på dörren.

" kom in" hörde jag Ryan ropa och jag gick långsamt in.

" hej" sa jag tyst och satte mig på hans sängkant.

" vad vill du?" Undrade han och tittade på mig.

" ehh vi måste prata om en sak" sa jag tyst.

" vad?" Undrade han.

" Justin" svarade jag och han blängde på mig.

" vad om Justin" sa han.

" du måste sluta vara sur på honom" sa jag och han såg på mig.

" varför då?" Undrade han.

" för att han undrar varför du är sur på honom och jag kan inte berätta det för då måste jag säga att jag har känslor för honom" sa jag.

" har du inte berättat för honom?" Undrade han förvånat.

" jag hade tänkt men jag kan inte vara tillsammans med Justin om du tänker vara sur" sa jag och det var sant. Även om det Mona sa var sant så kände jag så.

" så du pratar inte med Justin för min skull?" Undrade han förvånat.

" vår vänskap betyder mer än Justin" sa jag och han tittade med stora ögon på mig.

" är det sant?"

" ja" försäkrade jag.

" Men.... Caitlyn jag kan inte bara sluta gilla dig" sa han efter en stunds tystnad.

" jag vet men om vi hittar någon annan du kan vara tillsammans med så kanske du gör det" sa jag.

" hur menar du?" Undrade han.

" jo om jag hittar en tjej du skulle kunna bli tillsammans med och får henne att gilla dig så kanske du får känslor för henne istället" sa jag och var glad över min underbara plan.

" jag tror inte att det skulle funka" sa han.

" jo det kommer du. Vad sägs om typ Mona? Du tycker att hon är snygg och hon är jätte snäll" sa jag.

" kanske" sa han avvärjande.

" jag kan försöka fixa det åt dig om du slutar vara sur på Justin och mig." Sa jag och såg bedjande på Ryan.

" okej jag ska försöka men det där om Mona tror jag inte kommer gå" sa han och jag ställde mig upp.

" bra, så jag kan prata med Justin om hur jag känner utan att du blir sur?" Undrade jag försiktigt och ignorerade det han sa om Mona.

" jag ska försöka det bästa jag kan" sa han och jag log.

" tack du är bäst" sa jag och kramade om honom.

" dom brukar säga det" sa han och jag skrattade.

" önska mig lycka till nu när jag ska prata med Mona och Justin." Sa jag.

" lycka till." Sa han och jag log. Det kändes som jag hade fått tillbaka min bästa kompis Ryan.

" tack och hejdå" sa jag och började gå mot dörren.

" hejdå Caitlyn" sa han och jag gick ut ur rummet och ner till dörren.

" hejdå Caitlyn" ropade hans mamma.

" hejdå" sa jag och sen gick jag ut. Jag skulle prata med Justin så jag ringde honom för att fråga om han kunde träffas.

" hej" hörde jag Justin säga från andra sidan luren.

" hej kan du ses?" Undrade jag.

" japp ska vi ses på fotbolls planen om 10?" Undrade Justin.

" ja den gör vi hejdå" sa jag och la på. Jag funderade på hur jag skulle berätta det för Justin medan jag gick mot fotbolls planen. Juste ja jag glömde fråga Ryan om jag fick berätta för Justin varför han var sur på honom så jag ringde upp.

" hej det är Ryan du pratar med" sa han och jag svarade snabbt.

" hej det är Caitlyn du pratar med"

" hej igen vad ville du?" Undrade han.

" jag glömde fråga dig om jag fick säga det där om att du... Hmm.. Typ gillade mig till Justin?"

" varför skulle du säga det?" Ryan lät lite sur.

" för han undrade varför du var sur på honom" sa jag.

" okej då" sa han motigt.

" tack" log jag.

" hejdå"

" hejdå" svarade jag och la på. Jag fortsatte gå mot fotbollsplanen.jag kom fram ganska snabbt och Justin var inte där så jag satte mig på bänken och tittade instagram och Vine.

" böö" skrek Justin som kom bakifrån och jag flög upp.

" Gud vad du skräms" sa jag och han skrattade.

" du blev jätte rädd" skrattade Justin.

" nej det blev jag inte alls" sa jag

" joo" trotsade han.

" okej då lite" sa jag och han skrattade till.

" vi säger väll så" sa han.

" ja för det är ju sant" sa jag.

" om du säger så" sa Justin och log.

" hej förresten" sa jag och kramade om honom. Jag ville aldrig släppa men när vi hade kramats i några sekunder blev jag ju tvungen.

" så har du pratat med Ryan?"undrade han och jag nickade.

" vad sa han då?" Undrade han.

" ehh han tänker inte bara sur på dig längre" jag var tvungen att ta mod till mig en liten stund till.

" men varför var han arg på mig" sa Justin lite frustrerat.