Du och jag

Alex

Jag kollar in i spegeln, det är jag. En kort, smal, rödhårig tjej med fräknar på näsan ja det är jag. Jag kollar på klockan, halv åtta, skolan börjar om en enkel halvtimme. Pappa öppnar sakta dörren intill mitt rum "ska vi åka?" jag kollar bort från spegeln "mm" han ler och nickar mot dörren. Jag drar snabbt åt mig min jacka och väska, han öppnar snabbt dörren så att det inte grannens katt skulle komma in. "Alex? dra på mungiporna lite nu va?" "varför?" han suckar "för att äsh det var inget" han höjer ljudet på radion och börjar trumma med fingrarna på ratten. Jag kollar ut ur fönstret ur bilen, även fall det är varmt i bilen så ser man att det är kallt ute, frost överallt, Pappa kollar på mina byxor "det är minus grader ute" "mm jag vet" han suckar "dem är håliga?" jag kollar upp från fönstret "och? jag är ändå bara inne!" han höjer volymen på radion ännu mer. Bilen åker snett och glider iväg när han kör på den hala vägen på väg till skolan. Han sneglar mot klockan "på rasten?" "ja" "kan du köpa lite tejp då?" jag kollar upp från mobilen "tejp?" han nickar "det är mycket paket som ska slås in nu till jul" jag suckar "Mm visst då" "tack älskling". "Kommer mamma ikväll?" pappa slutar trumma och sänker musiken "ehm jag tror det" bredvid radion har pappa klistrat upp en bild på oss, mamma pappa och jag. Mamma har en ljusrosa klänning och pappa en svart kostym med ros skjorta och sen så står jag där i mitten med mitt röda slängande hår över den rosa klänningen som är prydd med blommor bilden är från min kusins bröllop. 

Pappa parkerar precis utanför skolan "lycka till!" "mm okej" jag kollar mot tjejerna vid porten, dem får inte se att min pappa säger lycka till det gör bara töntar. Vilma kommer springandes mot mig "vill du till udden idag efter skolan?" "ehm mamma kommer kanske hem" hon suckar "boring! De kommer bli k..." "nej sa jag!" hon ler "aja men på lördag då?" "maybe" hon tar min väska "fyfan vad har du med dig?" jag kollar ned i väskan "böcker" hon skrattar "plugghäst!" jag rycker upp nycklarna till skåpet och låser upp, "juste jag kommer inte hem ikväll!" Alma rycker tag i min axel "men mamma då?" hon skakar på huvudet "who cares?" hon går iväg med tunga kliv till spanska salen, hon går i nian min syster eller typ. När jag var typ 9 så adopterade mina föräldrar Alma från Grekland och sen dess har hon bott hos oss. Hon är inte störig eller elak mera jobbig för hon bryr sig inte om viktiga saker okej visst det är väl inte SJUKT viktigt att träffa mamma i kväll för hon är kvar hela veckan men det är andra saker också hon skolkar, är ute på kvällarna, sover inte och hon äter typ bara McDonalds, mamma har sagt att hon är stor nu och får göra vad hon vill men om jag hade gått ut och ätit McDonalds hade jag fått utegångsförbud för att "onyttigt skadar hjärnan"  säger typ mamma hela tiden. Vilma ställer sig bredvid mig "asså din syster är så fucking cool!" "inte syster" "men ni är ju typ det?" jag skakar på huvudet "nope hon bara bor i ett rum i mitt hus" Vilma himlar med ögonen "aja i alla fall jag har prov nu så måste gå" "i?" "kemi" . Det har alltid varit jag, Vilma och Alicia men hon är nästan aldrig här, sjuk påstår hon. Jag kollar på schemat i skåpet, hemspråk. Klockan tickar inne från skåpet två minuter i nio. Jag tar stora steg in i klassrummet "Good morning miss Evender" skriker Mats så att det dånar i hela rummet "mm good morning" jag har aldrig förstått varför jag har hemspråk när jag har engelska i skolan men varje gång jag frågar svarar dem "you know blah blah" så säger dem något som inte hör till samtalsämnet. "ehm did you have your test yesterday?" "yes" han kollar ned på datorn "i have your grade here" "okey can i see it" "yeah! " "an B" jag känner hur lättnaden strömmar genom mig "but thats good" han rycker på axeln "you can do better then that"