Nyckeln till Landet i fjärran

del 1

Det är en solig sensommar dag, vinden fläktar och de färgglada löven har precis börjat falla av träden. Det är en sådan dag då allt känns fantastiskt! Jag tränsar på Malece och leder ut henne på parkeringen. Sedan svingar jag mig smidigt upp på hennes bara rygg, jag älskar att rida barbacka det är så härligt!

Vi skrittar fram längst vägen, solen värmer min rygg och fåglarna sjunger från träden. Jag har alltid varit intresserad av naturen och att få skåda den från ryggen av en häst är bara... magiskt! Det gröna gräset, den blåa himmelen, de kvittrande fåglarna och maskros fröna som blåser i vinden. Det är så många som inte fattar hur underbart livet kan vara, livet bortom dataspel och mobiler.

Jag vaknar ur min dagdröm av att Malece ruskar på huvudet och frustar, jag förstår att hon har tröttnat på att gå, hon vill iväg! Jag tar tyglarna och skrittar på henne.

Snart fattar vi trav, Malece är pigg och travar så fort hon bara kan, det är näst intill galopp nu. Jag vet att hon väldigt gärna vill galoppera, hon väntar bara på ett tecken och jag ger henne ett. En kort och otydlig fattning men det räcker föratt få henne i galopp.

Vinden susar i mina öron och griper tag i mitt hår. Malece galopperar nästan okontrollerat och jag glider runt lite på hennes hala rygg men det känns fortfarande underbart!

Vi har galopperat ett tag och jag hör hur Malece andas tyngre, hon börjar bli lite trött nu men det stoppar henne inte hon skulle kunna galoppera till kina och tillbaka om hon fick chansen. Vi kom fram till stranden och skrittade ut en bit i vattnet, det är så härligt att rida i vatten!

Jag ger henne en galoppskänkel och hon kommer igång med ett stort skutt. Mina händer tar ett stadigt grepp om Maleces långa svarta man innan jag driver på henne mer. Hon springer så fort att vatten skvätter upp längst med hennes ben, det får henne att bli ännu mer hyper och hon galopperar som en galen kapplöpnings häst.

Jag glider åt höger, det kniper till i magen jag vill inte ramla av... Jag försöker dra mig upp med manen men Malece svingar vilt med huvudet och jag tappar taget.

Innan jag ens hinner tänka sitter jag och hostar i vattnet... Toppen, hela jag är dyngsur och Malece.

- MALECE!, kommer ur mig men jag kan inte hjälpa det, Malece är borta! jag lägger huvudet i händerna och känner hur tårarna tränger fram. Jag orkar inte bry mig om att jag är dyngsur, MIN HÄST ÄR BORTA!