2

2 0 0
                                    

Jag vet inte hur länge vi åkt men det känns som en evighet när mamma frågar om vi ska stanna för äta någonstans och alla brister ut i ett ja.
Vi stannar vid närmaste matställe som nästan ser ut som en gammal pub. Skylten ovanför dörren hänger på sniskan och flera lampor är trasiga.
"Är det såna här ställen som finns här ute alltså?" Mumlar jag bittert.
"Dom har jättegod biff här." Christer låtsas som att han inte hör mig.

Vi går in och blir genast placerade vid ett bord i mitten av stället. Belysningen är väldigt mörk men det står ljus vid nästan varenda bord som lyser upp stället. En bar finns lite längre bort. Till min förvåning så är det rätt mycket människor här inne, med tanke på hur dött det ser ut utifrån. En låt av Elvis spelas i bakgrunden.
"Det här var väl inte så dumt va." Christer låter nöjd samtidigt som han öppnar menyn. Jag kollar igenom menyn och bestämmer mig för att ta en räksallad vilket mamma också gör.

Det tar inte lång tid innan vi fått in maten och jag hinner ta några tuggor när dörren plingar till och flera högljudda röster börjar höras. Jag vänder undrande blicken mot ingången och ser ett gäng killar gå in. Dom ser ut att vara i min ålder, kanske lite äldre och dom pratar högt vilket flera av resten av gästerna lägger märke till.
Han som tar emot gästerna säger något till dom som jag inte kan höra härifrån. Killen längst fram i blont hår fnyser åt honom och hånler.
"Får inte VI äta här?" Skrattar han och stämningen blir genast hetsig.
"Snälla kan ni.."
"Du säger inte åt mig vad jag ska göra. Fattar du det?" Killen med det blonda håret tar ett steg närmre han som jobbar här och ger honom en knuff i bröstet. Alla blickar har flyttats mot killarna och både Christer och en annan större man vid ett annat bord har rest på sig för att ingripa.
"Lukas det är inte värt det. Skitsamma." Hör jag en av killarna bakom säga.
Den blonda killen tittar runt på alla som sitter vid borden och för ett ögonblick möts våra blickar. Han hånler igen innan han vänder på sig för att gå ut.
"Det här är ändå ett jävla skitställe." Fnyser han spydigt samtidigt som han smäller upp dörren och lämnar stället. Resten av killarna är snabba med att följa efter honom.
"Hur kan man vara så oförskämd." Undrar mamma och skakar på huvudet.
Jag rycker på axlarna och en konversation om hur föräldrar uppfostrar sina barn börjar när Christer är tillbaka.

Klockan är strax efter elva när vi är framme vid Christers landställe. Det tog inte lång tid att åka från restaurangen vilket var skönt, tror inte jag hade stått ut flera minuter till i den där bilen. Huset vi har kommit fram till ser rätt gammalt ut och man ser tydligt att det är nymålat. Antagligen för att gömma dess ålder.
Tillsammans bär vi ut alla väskor och går runt huset där dörren är. Tomten är medelstor och det finns även en liten altan. Jag kommer antagligen spendera hela sommaren där.
Lite längre bort står en stuga vilket ser ut som ett förråd.
"Välkomna in." Säger Christer samtidigt som han öppnar dörren. Teo knuffar mig åt sidan och börjar springa till ett rum längre bort. Jag kan inte låta bli att ge ifrån mig en suck.
"Noelle, jag tänkte att du kan ta gästrummet här närmast dörren." Christer pekar på en vit dörr.
"Bara jag är så långt borta från den där saken som möjligt." Mumlar jag och öppnar dörren till rummet. Jag möts av mörka lila tapeter och i mitten av rummet står en säng prytt i matchande sängkläder. Vid sidan av ena kanten av sängen står en lampa och i ett hör står ett skrivbord. Det står en stor garderob mittemot sängen och bredvid den finns även en spegel.
"Godnatt!" Ropar jag och stänger dörren efter mig. Allt jag vill nu är att sova och få dagarna att gå så fort som möjligt.
Jag ställer min stora resväska åt sidan och lägger handväskan på skrivbordet.
När jag sträcker mig för att dra ner persiennerna lägger jag märke till ett stort vitt hus som ligger lite längre bort. Stora fönster pryder väggarna och det är omringat av nästan lika stora grindar. Familjen som äger det där huset måste nog vara väldigt rika. Jag kryper ner under täcket och gäspar innan jag släcker lampan.

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Jun 25, 2019 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Du är som kokain för migWhere stories live. Discover now