En Hatt Svart Som En Natt

Nu idag

                                                               10 år i framtiden 

Jag skjuter tillbaka min bärbara dator på sängen där jag sitter. Jag är äntligen klar med boken och nu ska min flickvän Amanda får äntligen läsa det som jag har skrivit. Denna boken har varit lite som en hemlighet för henne. Jag har såklart berättat att den existerar men inte gått in på några fler detaljer.

När jag tittar upp på Amanda som står och hänger upp tvätt och berättar att boken äntligen är klar. Jag märker då att hon blir mycket sugen på att läsa den, så jag tar över hennes tvättarbete.

Jag kan se hur Amanda blir allt mer känslosam desto längre hon kommer in i boken. Jag vet att hon skulle älska att läsa detta men inte så mycket som hon verkar göra nu. Jag har gråtit så många gånger av romantiska saker hon har gjort för mig. Så nu var det hennes tur att gråta. Jag älskade att hon tyckte om min bok för det var den enda komplimangen som betydde någonting.

Jag hängde upp den sista strumpan på kläd torkaren och hoppade försiktigt fram till Amanda i sängen. Jag kunde se hennes tårade ögon och jag blev varm i hela själen. Det var som om en luftvärmepump hade flyttat in i min skäl för att stanna där. Efter dagens bästa hångel frågade jag om hon älskade boken. Jag behövde egentligen inte fråga men jag ville höra henne säga det själv.

Våran framtid var ljus och vi hade så mycket planerat. Vårt bröllop var precis runt hörnet. Jag var så lycklig med Amanda och om vi kunde vara tillsammans i 11 år då kommer inte vårt giftermål att vara någon stor grej. Men det skulle bli en stor grej för alla bjudna som då skulle inse att vi aldrig var icke seriösa med våran relation.

Tankarna på framtiden fick det att pirra i hela min kropp. Jag kunde fortfarande inte förstå hur jag kunde hitta Amanda och att jag tillslut lyckades haffa henne. Min framtid var så ljus att det var helt underbart. Det kändes som om jag svävade på moln och inte kunde göra annat än att sväva på lycka.

Hej alla underbara läsare. Jag vet att det bara ät två personer, men jag uppskattar er ändå. Jag kan stolt säga att detta bara var min första bok. Jag kommer självklart att fortsätta att göra mina böcker. För ingenting kan stoppa mig. Inte ens om jag får hat av mina släktingar för min bok. Jag lovar att fortsätta och till er som har gillat denna boken kan förvänta er mer. Många fler och mycket mycket bättre böcker. För jag har bara börjat och vägen till framgång är lång och jag har bara börjat

-Flaggstången