Chapter 3: Manila <3

61 2 0
                                    

Faye's POV

So here I am in Manila, I can still feel my nerves na sobrang kabado. I'm gonna start the new chapter of my life here. No pain to be feel.

"Faye! You've already grown up iha!" salubong sakin ni Tita Russel kasama si Danica, her daughter. "How are you na?" Tanong ni Tita Russel while kinakapa ang face ko. 

"I'm okay Tita, still beautiful as before like you ^_^" That's the confidence with pambobola. Haha. Masaya ako na welcome na welcome ako sa kanya kahit hindi kami magka-dugo. I know naman na madami na silang pinagsamahan nila mommy kaya parang kapatid na din ang turing nila sa isa't-isa.

"Hello Danica! ^_^" Bati ko sa kanya sabay hug. "Dalaga na ang makulet ah. Haha, so pretty sis :* "

"I don't remember you Ate. Tss. " - Danica

-______- <--- Ako.

Nakakasama lang ng loob T__T Tiniis ko lahat ng kaingayan at kakulitan niya for almost 5 months nung nag-stay kami dito nila Mommy sa Manila when she is still a kid e, tapos di niya ako matandaan? Hay nako Danica...

"Oh I remember Tita, Nakabalik na po ba ng Pilipinas si Tito Marco and your son?" Tanong ko kay Tita.

"Yes Faye, umuwi na sila 8 months ago. Pero ang Tito mo, bumalik ulit siya ng US for business." - Tita.

 "Oh I see. For the first time mami-meet ko na din si Andy ^_^" Eggzoited na sabi ko.

Never ko pang na-meet yung panganay na anak ni Tita Russel at Tito Marco. Last time kase na pumunta kami dito, wala sila, because of family matters daw. They want us to meet each other dati. I don't know why, we're at the same age ni Andy.

At Real Mansion.

"Here we are!" masayang sabi ni Tita. "I think iha, its better na magpahinga ka muna sa room mo since next day na gad papasok sa SU, papadalhan na lang kita ng dinner para hindi ka na mapagod." - Tita Russel.

"Okay Tita, thank you so much for everything :* "then I gave her a big hug before going to my room.

"Always welcome Faye :* Basta for you and Anna ^_^"  She smiled.

So eto, im on my way na sa room ko. Sobrang laki din ng mansyon nila. Di na nakakapagtaka. Kase si Tito Marco lang naman ang may-ari Real Shipping Lines na sobrang kilala dito sa Pilipinas,

(Kriiiinnnggg... Kriiiinng)

I looked at my phone.

(Mom calling)

"Hi Mom! I'm here na kila Tita Russel." I said it happily para di na mag-alala si Mom.

"It's good baby. I just called to say I love you and I miss you. Wala ng maingay dito, I miss your voice na baby."

"Mommy T__T! I think I should go back in Cebu na."

"Why my princess? something happened?" Pag-aalala niya.

"None, its because you miss me and I already miss you too so much." Ako.

"Faye naman." I can feel her sadness.

"Remember what I said mom? I will be strong like you and Dad, and you should be more stronger than before mom." Trying to cheer her up.

"Sige baby, I promised ^_^ I need to end this call na baby, I'm still at my office and you should rest na."

"Okay Mom, I love you so much! :* "

"I love you too my Princess. Bye and take care."

Toooot. Toooot. Tooott.

Eto na naman ako, naiiyak na ko T__T I just really missing my Queen. Pero I should be strong for myself and for her.

------------------------------------------------------------

TwitterAccount: @mariakishia

FBAccount: facebook.com/maria.garvez

Instagram: @mariakrisia

Be my Forever (Infinity&Beyond) *ON HOLD*Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon