Hans föräldrar hade lämnat tre flyttkartonger med saker som tillhörde honom. Föräldrarna skulle flytta ur hans barndomshem och hade rensat på vinden. Kartongerna hade legat i vardagsrummet i flera dagar utan att han öppnat de. Men förr eller senare skulle han behöva ta tag i att kolla igenom sakerna så det var lika bra att göra det nu när sambon och deras ettåriga tvillingsöner var hos svärföräldrarna.
Johan fyllde en kopp med svart kaffe och satte sig på golvet i vardagsrummet med de tre kartongerna framför sig.
Den första kartongen var fylld med hans gamla kläder, kanske fanns det något killarna kunde ha? Fotbollskläder från tidiga år, poliströjor i olika storlekar, en tomte pyjamas och en tröja med tiger från nalle puh med matchande orangea byxor. Johan lyfte upp klädsetet och såg att det låg ett par gula byxor under samt en tröja med nalle puh på, men det var inte hans.
Hon stod i dörren till deras gemensamma rum med ett busigt leende, det som bara fyraåringar kan ha, och en kasse i handen.
”Vi fick av mommo och moffa”, hon lyfte stolt upp kassen med kläder som hon därefter hällde ut på golvet.
Han sprang fram till sin tvillingsyster och tog genast tröjan med nalle puh. Anna satte sig på golvet och började stortjuta.
”Nalle Puh!!” skrek hon mellan gråten. Han höll för öronen medan han satte sig ned bredvid sin syster. Han torkade hennes tårar, gav henne tröjan och pussade henne på kinden.
”Såja Anna panna, du får den”.
Med en klump i halsen la han ned kläderna, han hade blivit yr och illamående. Johan gick till köket och hällde upp ett glas med kallt vatten.
Hon satt bredvid honom på verandan. Han lekte med kulor och hon med sin docka. Abrupt slutade Anna leka och tittade med ledsna ögon på honom. ”Varför tycker ingen av tjejerna om mig?” Johan tittade på sin syster, de hade precis börjat i första klass.
”Jag vet inte, dom är nog knäppa”, svarade han men det muntrade inte upp henne.
”Anna jag tycker om dig, du är min bästa vän” ett leende växte på hennes läppar så att gluggen syntes.
”Visst kommer vi vara bästa vänner för alltid?” Han nickade och Anna kramade glatt sin docka.
Johan ställde ned glaset och sprang till badrummet, han kände hur magen vände sig ut och in samtidigt som ögonen sved av tårar.
De gick hand i hand hem från skolan. De gick i tredje klass och var fortfarande bästa vänner, och Anna hade tyvärr fortfarande inga vänner i skolan. Hon stannade och började plocka blommor.
”Anna skynda, jag vill hem och äta bullar!” Hon släppte hans hand och fortsatte plocka blommor i sin egna värld. Johan suckade och började gå hemåt, hon hittade faktiskt hem själv. Han hörde Anna ropa och vände sig om. Anna stod en bit bort gråtandes med sin söta ljusblå klänning, två flätor och med blommor i handen.
Nu vände det sig i magen och hans maginnehåll fyllde toaletten medan tårarna rann.
”Du lämnade mig Johan!!” Skrek hon gråtandes och han ångrade genast att han gått ifrån henne. Hon började sakta gå mot honom och på bara några sekunder såg han livet försvinna ur sin tvillingsyster. Det hade kört en bil på den vanligtvis otrafikerade vägen, den hade kört snabbt och nu fanns inte Anna mer. Det var hans fel. Han hade lämnat henne, sin tvillingsyster och bästa vän – det var hans fel att söta Anna dog.
