Den stjärnrika natten lockar mig. Jag griper tag i brädorna i fönstret och häver mig upp. Järnbojan runt min vrist skaver och kedjan sträcks. Nymånen skiner genom eken på gårdsplanen. Tio år har jag varit fången här i denna källarhåla. Mina föräldrar måste tro att jag är död.
Min kidnappare påstår att han räddat mig, men kan det finnas något värre än att vara inlåst i denna källarhåla och bara komma ut några nätter i månaden?
Jag sänker mig ner igen och går och lägger mig i ett hörn. En halv månad tills jag släpps ut och får jaga igen. Allt för att bevara myten att varulvar bara förvandlas under fullmånen