Lever med en stor påtvingad hemlighet

Min blöja är nog ingen hemlighet ändå.

I morse vaknade jag och klev upp och innan jag hunnit ta ett första steg mot hallen kände jag blöjsnibbens tyngd mellan benen, och kunde inte hålla  mig från att känna på den. Konstaterade att blöjan var rejält nedkissad och fortsatte ut i hallen, där jag kunde känna lukten av nykokt kaffe från köket. Samtidigt som jag kom in i köket drog syrran kaffekannan bort från spisplattan, samtidigt som hon vinkade till sig mig och kände på min blöjsnibb med ett uppgivet leende. Då slog det mig hur många gånger jag mötts upp med en kontroll av Nattblöjan och hur många som det varit som gjort så. Inte ens när vi varit hos andra människor skilde sig det, samma kontroll av blöjan. Dom visste om blöjan trots att jag alltid försökt dölja den för andra människor kring mig. Syrran vinkade mot Toan, för att få nattblöjan bytt innan vi började med frukosten. Syrran lossade snibbrosetterna och tog av mig blöjsnibben som också utgjorde mina underbyxor. Jag hade lärt mig att nåt annat än blöjsnibben fick jag  inte ha under mina byxor. Oftast tog s mina byxor av mig när vi var inomhus, nästan oavsett var vi  på besök eller vistades tillsammans.

Vet inte när jag började känna olust i samband med det, men dom flesta kring mig verkade inte alls förvånade över min blöjsnibb när den blev synlig. Snarare dåligt dold insikt om den. Minns hur skönt det var när Morsan ensam tog hand och bytte blöjan vid om tillfällena, nu när jag nämner det åt syrran verkar hon inte förvånad. "-Både Morsan och jag hade som regel att byta på dig, innan vi kunde umgås med dem vi besökte" svarar syrran lugnt och fortsatte pyssla med min blöjsnibb. "-Har du drömt minnen igen?" undrade syrran och ville veta mer exakt vad. Som oftast strök syrran med handen över blöjbulan, när hon var klar med blöjbytet, liksom för att bekräfta för sig själv, att blöjbytet var rätt gjort och blöjsnibben satt rätt och hårt fast på mig. Riktigt vad jag drömt kunde jag inte återge till syrran, som misstänkte att det var minnen som dykt upp i drömmen, vilket det nog var som så ofta. Syrran menar på att eftersom jag förstått att min blöja var nåt konstigt, satt många minnen kvar kring den hos mig. 

Det var jobbigt att tvingas ha blöja eftersom jag förstod att jag egentligen borde vara "blöjfri" som andra jämnåriga barn. Frågor som "-Varför har du/han blöja?" fick jag ofta höra av jämnåriga barn, när dom såg min blöjsnibb för första gången. Bäst var att leka med andra barn som hade blöja som jag, dom brydde sig sällan om min blöja, antagligen för att dom inte förstod att min blöja var nåt konstigt. Deras mammor kunde byta min blöja också efter att tittat efter om det behövdes, och det var alltid väldigt obehagligt för mig. Men dom var nog lika bra på att byta blöjor som Morsan, för jag kunde fortsätta leka efter att dom bytt min blöja. Det hände bland att nån retade mig för att jag hade blöja, men jag lärde mig att inte bli lessen över det. Min mormor sa alltid att jag var så söt i blöjan och inte fick sluta ha blöja, då skulle hon bli lessen. Numera förstår jag att hon sa så, för att jag skulle skämmas mindre över min blöja, hon försökte göra min blöjsnibb till nåt jag skulle vara glad över. Men då skämdes jag oerhört över blöjsnibben vilket mormor säkert förstod men försökte trösta mig.

Att inte vara den enda med blöjsnibb var en tröstande känsla, även om jag inte hade det riktigt klart varför dom andra barnen hade blöja. Dom brydde sig inte om min blöja medans det hände att deras mammor gjorde det. Minns att dom kunde komma fram och fråga hur det var i min blöja, om den behövdes bytas och ibland varför jag hade den.

Trots det måste jag erkänna att det var skönt att bara ha blöjsnibben på, när jag var utan byxor. Blöjsnibben var nåt naturligt att ha ändå, trots att jag förstod att den var nåt bara jag hade bland jämnåriga barn. Och dom andra barnen blev nog van att se mig i blöjsnibben, men jag minns hur glad jag blev när det fanns andra blöjbarn omkring mig. Då var jag inte ensam med att ha blöja, och jag brukade titta dom andras blöjsnibbar i smyg medans vi lekte tillsammans. Syrran säger att flera av våra kusiner var blöjbarn samtidigt. Våran kusin XX  fick barn tidigt och kom att sköta om mig också ibland minns syrran, då dom är nästan jämnåriga. Precis som andra var XX van att se mig i blöjsnibben och skötte mig nog nästan lika bra som Morsan, men hon var ju yngre. Jag minns hur späd hon var när XX stod vid skötbordet och bytte min blöja. Konstigt nog är hon lika späd än i dag-nästan åtminstone. XX är den ende som i dag pratar med mig om min blöja som om den är nåt helt naturligt och självklart. Syrran borträknat förstås!