Kanske var det dem där nyvakna rådjursögonen. Morgonrufstet och den lilla förvirringen innan du får syn på mig och ler. Ler med hela ansiktet och drar in mig i din famn.
Kanske var det varje vaken sekund som du fick mig att känna mig älskad.
Kanske var det frukosten vi diskuterade om vem som kunde göra den bästa äggröran.
Kanske är det just därför jag numera äter den med precis lite för mycket peppar. Kanske för att det var så du gjorde den. Kanske för att det var du.
YOU ARE READING
I mitt fängelse av tankar
PoetryI min hjärna låter allt som poesi. Direkt från mitt fängelse av tankar. {Högsta placering; #1 i texter, #1 i tankar, #2 i poesi}
