Dom som ingen märker

Dom som rör sig i skuggorna

Gerd vaknade upp i en park , och en kall och grå dag välkomnade honom. Han försökte resa sig och svor till på sitt släcktes språk. Som om det inte var illa nog att han hade sovit ute så var han dessutom i en park skapad av människor. Han visste att han fort måste ta sig därifrån , eftersom om någon människa upptäckte honom nu så skulle han inte kunna skugga sig själv , alltså göra sig osynlig för dom stora och oftast dumma tvåfotingarna. Jerd förbannade sin oförmåga att komma ihåg att fylla på sin magi. Situationer som denna uppstod mer och mer ofta. Han stannade plötsligt att tänka och fokuserade sig på att lyssna. Jo , där var ljudet igen. Grus mot sko , någon var på väg mot honom. En fiskmås hade landat nära honom och blev nu intresserad av honom . Den anföll honom.