Over

kapitel 1 pilot

Hej alla fina människor och fula männiksor! Haha men nää det finns inga fula såå... iaf, den här kommer att ändras helt snart, asså kapitlet så jag rekommenderar att inte läsa, än. Den hära kommer att bli super bra just wait då jag inte har inte tid att skriva just nu men det kommer sen... så längre kan ni läsa min andra fanfic "Turn the page" Kram.❤

Tystnaden sprids i klassrummet och jag bläddrar sidan i boken. Några pappers flygplan flyger över mitt huvud och jag suckar. Alltid är det katastroff när läraren inte finns.Jag vet vad ni tror... Att jag är klassens nörd med glassögon som sitter medans andra har kull? Nepp. Jag har varken glassögon eller är en nörd. Jag bara är för trött och det ända saken jag orkar göra är att läsa. Jag anstränger mig så mycket jag kan för att kunna förstå det jag läser eftersom bredvid mig finns det minst hunndra röster som plötsligt slutar och jag hör en "uhm-uhm" Förvånad tittar jag upp och möts av flinande klassen samt en kille som står lutad på lärarens bänk och flinar mot mig.På sig har han en svart skjorta och en röd slips. Sexig. Så sexig . Håret är fluffiga och smutsig blonda och man kan klart och tydligt se hans abs. Hans läppar är smultronröda och ögonen bryna. Mina kinder hetas och jag stänger boken. Han ler och vänder blicken mot klassen istället.

"Hej... Jag är ert nya lärare, Mr.Enestad" säger han och går mellan alla bänkar och bredvid min. Jag stänger ögonen och känner en skön shampoo doft när han går bredvid mig.

-

Jag är så vilse. Vilse i hans ögon. Vilse i hela han. Bara hans blick gör mig galen. Fick iallafall veta att han hete Oscar eftersom Elin flörtigt frågade "Mr.Enestad?Ursäkta mig men vad heter du?"

"Emily?Emily?" Jag avbryts av mina tankar och tittar i Mr.Enestads ögon.

"Eh..J-ja?" frågar jag och han ler.

"Du ska ta upp engelska boken..." säger han och skrattar.Jag nickar lätt och tar den röd färgade boken från väskan. Helt sjukt! Vadfan håller jag ens på med? Jag är nog bara trött.

-

Med alla elever och med en stor svårighet går jag till dörren och försöker att inte titta på Oscar. Eller jag menar Mr.Enestad.

"Emily!" Jag stannar till när jag hör hans röst backifrån,sväljer hårt,vänder mig och med böckerna i handen går fram till honom där han står och....och. Jag orkar inte mer. Lite till och allt går snet. Jag måste stoppa allt. Stoppa mig. Jag vänder fort på klacken och springer utt från klassen mellan alla koredor och in i toaletten där jag stänger dörren hårt efter mig och sjunker ner med ryggen lutad på dörren. Vad var det där? Jag kan inte kontrolera mig själv. Varför sprang jag som en höna in hit? Mr.Enestad tror säkert att jag är galen vilket är bra då när jag kommer att bete mig konstigt bredvid honom kommer han tro att det är därför. Men han kanske skickar en papper till rektorn där det står att jag är galen och de tar mig till sjukhuset för alla galna och jag kommer aldrig utt och jag kommer aldrig kunna hänga med vännerna, ha pojkvän, och sen gifta mig, ha barn men istället kommer jag äta medecin och någon där av alla galna människor kanske dödar mig med en kudde och så kommer ingen på min begravning och- jag tittar nog för mycket PLL. Iallafall, om jag inte vill dö om några år blir det bra att jag går utt och förklarar mig. "Förlåt Mr.Enestad jag bara sprang utt och tänkte hur det skulle bli om jag hamnade i sjukhuset för att ni gör mig så jävla galen och för att ni skulle skicka en papper till rektorn och säga om att jag var galen men det var ju bara för att jag såg PLL tre gånger" nej, det var en dålig idé. Jag öppnar dörren och går precis in till våran klass där jag osäkert går fram till Oscar och han höjer blicken på mig. Han tittar lite osäkert och jag ler snett.

"Eh... är du okej?" Frågar han och jag nickar.

"J-ja jag bara... såg en spindel!" Vart fick jag en spindel från? Han tittar sig lite runt.

"En spindel? " jag nickar. Han ger mig en blick och han tror inte på mig.

"Mår du värkligen bra?" Jag nickar, han reser sig upp och öppnar en röd ryggsäck. Han tar upp en vatten flaska och jag sätter mig på en av bänkarna då han räker den till mig. Han står några centimeter från mig och tittar rakt i mina gröna ögon. Allt bara slutar. Nu är det bara jag och han. Han bakar lite och jag tillslut tar och öppnar vatten flaskan och dricker en stor klunk.

"Bara problemer hemma..."säger jag och ger tillbaka flaskan.

"Hemma?" Frågar han och jag nickar sakta.

"Jag menar... du är jo inte hemma. Mest av allt barn har problemer hemma då deras föräldrar bråkar och ska skiljas... men det är jo en helt annan historia" jag ger honom en 'ursäkta?' blick och han ger mig en 'förlåt jag menade inte det' blick. Jag nästan hoppar ur min plats.

"Barn? Förlåt men jag är ingen barn! Och du vet ingenting om mig eller min familj och du bara säger att de ska skiljas?"

"Nej jag sa att-" jag avbryter honom fort.

"Du sa att jag var så liten och dum att jag inte förstog att mina föräldrar skulle skiljas!" Han suckar.

"Jag sa inget sånt! Jag sprang iallafall inte utt ur klassen och sa att jag såg en spindell!"

"Du menar att jag är galen och du perfekt?"

"Sluta göra till allt - jag sa-"

"Nej vet du vad? Glömm det Mr.Enestad " jag tar väskan och går utt. Jobbiga jävel!