Ompublicerad. Skriven januari-mars 2017. "Återigen plingade klockan och jag steg, med blicken fäst i marken, ut i det svaga solljuset. Där tog det dock stopp. Framför mig uppenbarades ett par svarta, rätt slita Martenskängor. Jag tittade förvånat upp och möttes av ett par klarblåa ögon. De såg intensivt på mig, uppenb...
Jag visste att han var deprimerad, jag visste att han led av ångest och jag visste varifrån ärren på hans armar kom. Och nu är han borta. Borta för alltid.
Hon tillbringade sina raster på biblioteket. Smekte bokryggarna med fingertopparna och log snett. Hon kom varje dag med två böcker i famnen, lämnade de på hyllan och lånade två nya. Jag satt tretton steg ifrån henne, djupt sjunken i samma röda fåtölj med samma bok. Jag sneglade knappt på texten, var tvungen att börja...
Broräcket under mina händer är kallt. Om någon skulle stanna och fråga hur det är med mig, skulle jag kanske berätta. Men det är inte många som är ute och går vid den här tiden på morgonen en gråblåsig tisdag. *** En berättelse om en pappa som inte längre är en pappa, om en tonåring som inte längre vill le...
Jag hörde inte vad de viskade, men jag visste. "Kolla, där är han vars bror tog livet av sig."
En novell om att förlåta sig själv (typ). Skriven som en uppgift i skolan och det är därför den är så kort, på grund av gränsen för max antal ord (vilket var 1000, och jag skrev 1030. #rebell xD). Hoppas du tycker om den.
e n s a m med mitt tangentbord fången i mitt h u v u d en tom flickas dagbok (fiktionell) (definitionen av flummig)
Sjuttonåriga Mika är med om en svår olycka och förlorar synen. Hennes liv förändras drastiskt och hon måste förlita sig på ljud runt omkring sig och använda så kallade "blindkäppar". Det är som att födas i en helt ny värld och kompisarna verkar inte fatta ett jävla skit. Mitt i allt kaos kommer hon i kontakt med sko...
Maéla föds som drake i en mänsklig kropp och växer upp som en av människorna. Hennes rätte far, en drakhanne vid namn Vrothgar, får till slut tillbaka sin dotter och deras relation blir med tiden obrytbar. Draken bryr sig inte om någonting annat än sin dotter och kommer göra vad som helst för att hålla henne i säkerhe...
Åtta år. Åtta år har gått sedan jag såg dig sist. Jag har blivit åtta år äldre. Det påminner mig om hur unga vi var. Jag tittar ibland på bilderna vi tog på oss. Men det gör mig mest förbannad. Våra gröna ögon. Det var så mycket vi inte visste, så mycket som var fejkade kulisser. En berättelse om ångest, depre...