Jag plågas av mina egna tankar. Jag vill helst bara gråta tills sängen är ett hav, men jag vet att jag inte kommer kunna sluta om jag låter mig själv börja.
Kapitel är försenade och jag mår dåligt av bara tanken att jag inte ens kan skriva trots att ni väntar. Så jag ber om ursäkt tusen gånger om och önskar att ni kan förlåta mig. Jag älskar er, varenda en av er. Förlåt mig <33