Brev från mänskligheten 2020 - karantändagar

Karantändagar

Jag sitter vid mitt fönster och tittar ut
skriver om vartannat
funderar på vad jag ska göra idag
det är fint väder
klarblå himmel
sol
jag älskar solen
den när mig med energi
men världen är inte längre vad den brukade vara en gång
en gång
för några månader sedan
jag tittar på himlen
får jag gå ut?
jag känner mig faktiskt typ helt frisk
fast tänk om jag kommer behöva hosta någonstans på vägen och känna mig som en hemsk människa
ska jag stanna inne idag igen
i en tom lägenhet
där bara Tystnaden
är på besök
Tystnaden
som jag har försökt ignorera i en vecka nu
men snart ger jag fan upp.

Det kom en dag när inget efter det var sig likt
när världsbörsen sjönk med 11%
efter det förändrades allt
gatorna blev ödsliga i gigantiska städer
som det förut var så trångt i att människor knuffades
gick på varandra
nu bara ekar de tomma
från en dag till en annan.

Vad skrev de om i tidningen innan det här
hur såg världen ut innan det här
vad var det vi stressade till om allt bara kunde förvinna så fort
vad var det vi stressade till
denna ständiga stress som sen bara försvann och byttes ut till en total tomhet
ingenting att göra

"Ditt arbete finns dessvärre inte kvar. Allt var bara påhitt. Men tack för din tid hos oss."

Dag 1.

Påhitt
vadå påhitt??!
jag har ju slitit som ett djur här i flera år

förvirrat går jag hem fast vet inte vart jag ska ta vägen
ska jag gå till soffan sovrummet eller köket
vad ska jag göra
hur länge ska jag vänta
vad ska jag vänta på

förtvivlad lägger jag mig på soffan
jag väljer soffan ändå den är trygg och skön
på datorn i knäet sätter jag på en skitserie på netflix om
någonting
bara jag ser någonting kommer det kännas bättre eftersom jag inte har något annat intresse och ingen annan vana hemma än att vila i soffan efter arbetsdagen med netflix och vänta på nästa arbetsdag
work netflix sleep repeat

tankarna är igång om något helt annat och innehållet glöms i samma sekund det visas
fast stänga av är ändå inte ett alternativ för netflix är min snuttefilt mot Tystnaden
Tystnaden
hon gömmer sig bakom hörnet
jag kan se henne och sneglar på henne ibland för att se om hon är borta men tittar snabbt tillbaka för hon är ändå kvar
men jag låter henne aldrig se att jag tittar
"hahaha jag kan bemästra dig Tystnad!!!"
jag låter det aldrig bli tyst runtom mig med alla mina ljud serier musik poddar mobilsamtal
nynnar konstant för att inte höra
aldrig vinner Tystnaden
aldrig har jag ens hört henne
kan man höra Tystnaden hon är ju tyst eller

fast nu ser jag att hon står där bakom hörnet och vad ska jag göra nu
hur ska jag bli av med henne nu när jag bara är hemma
bara har netflix som intresse
inte har något jobb
vem är jag utan mitt jobb
vad är meningen med att ligga här i soffan

Försöker koncentrera mig igen på serien
det är en serie om en ung tjej
hon är smal och ser lite farlig ut som de flesta där ser ut
och en lite töntig kille faller "maaadly in love" i henne men hon är stencool
bryr sig inte om det
tar sina droger
lever sitt liv
går på AA-möten ibland men de slutar alltid med någonting roligt
det verkar rätt roligt att knarka ändå de gör ju det i alla serier
man kanske skulle bli som dem

och sen gör killen någon gullig gest
just den dagen tjejen mår lite dåligt
och då faller tjejen lika "maaadly in love" tillbaka
och de börjar ta droger ha sex och har fett kul tillsammans
och sen händer massa förutsägbara saker som i alla serier
och så går det runt sådär.