Skiftaren från änglarna

Mamma

När jag Zoey och Grace hade handlat klart så åkte vi hem.
Jag sitter och tänker på min underbara William.
"Är han din mate?" Frågar Zoey.
"Jag vet inte, när han rör mig blir jag glad men det slår inte gnistor som för dig och Grace." Svarar jag.
Grace mate heter Nikolaus.
"Ledsen att sägat men han är inte din mate." säger Zoey.
"Jag vet redan det."
"Hoppas du hittar din mate snart."
"Ja, det skulle vara kul." Svarar jag.
Jag reser mig upp.
"Jag går ut lite." Säger jag men jag bryr mig inte om att lyssna.
Jag går ut och förvandlar mig till min varg.
Jag springer till en liten sjö.
När jag kommer fram så förvandlar jag mig till mänsklig.
Jag behåller vingarna på den här gången.
"Phoenix." Säger en ljus stämma.
Jag vänder mig om och ser mamma.
"Jag vill förklara." Säger hon.
Jag ger henne en liten nick.
"Jag dödade dig för att du skulle bli ängel, men jag ville inte görat så jag lät min varg Zorsa görat, men hon gick över gränsen, hon dödade Jon och Mikael." Säger hon med gråt i rösten.
Jag ser på henne att hon talar sanning.
"Jag gillade inte ens dem, jag älskar dig mamma." Svarade jag.
Hon går fram till mig och kramar mig.
"Jag har ingenstans att bo." Säger hon.
"Du kan få bo hos oss men då får du lova att Zorsa inte dödar någon i min flock." Säger jag.