När jag väl är på Arlanda påväg till planet brukar det pirra i magen och man brukar gå en sista gång på toa innan planet går så att man slipper dom där sunk toaletterna på planet.
När jag sen brukar gå på så kommer illamåendet men det är inte först när dom sprutat in den falska luften som det ger i från sig.
Men när jag åker till USA så är det som om man njuter och man bara inte vill släppa planstolen. Jag kan tänka mig att dom flesta tycker helt tvärtom. Den här känslan av att planet aldrig kommer fram och varje gång man ska resa sig dras ett häftplåster loss från rumpan. Nja jag brukar tycka så men just till USA är det en helt annan känsla. (iallafall för mig.)
Första kapitlet! Förlåt om det blev kort men det får bli som det blir. Jag hoppas att du gillade det första kapitlet. (Dom andra kommer inte vara likadana.)
YOU ARE READING
Varför just jag?
Teen FictionEfter en lång natt på ett äkligt flyg är man äntligen i USA igen. Egentligen hatar jag att flyga och därför bör denna resa vara extra jobbig men nä.