The choice

Kapitel 1

"Varsågod" säger killen bakom disken och ger mig min macka och juice. Jag går och sätter mig vid hörnbordet och kollar hur långt Natasha har kommit. Som vanligt tar hon en massa saker i sin macka så det tar extra lång tid. Jag tar ett bett på min macka och vänder huvudet mot mobilen när Natasha slår sig ner. Dörren öppnas och in kommer Collin. Våra ögon möts och jag känner hur jag börjar rodna. Han ler ett brett, charmigt leende och efter honom kommer Mike gående. Han har fullt upp med att prata med Collin och när han märker att jag satt här och kollar på dem vänder han snabbt bort ansiktet.

"Ni kan sitta här om ni vill" ropar Natasha genom hela lokalen. Jag biter mig själv i läppen och ger henne en skrämd blick, hon flinar bara tillbaka stolt. Dem drar hit två stolar och sätter sig. 

"Kan du gå och köpa en macka och Cola till mig?" säger Collin till Mike som bara pustar, han reser sig upp för att gå men sneglar försiktigt på mig. Han rodnar och går snabbt iväg.

"Kommer ni på fredag eller?" frågar Collin mest tittande på mig.

"Såklart vad tror du!?" svarar Natasha. Han kollar förvånat upp på Natasha som om hon inte varit där. 

"Vad händer på fredag?" frågar jag förvirrat.

"GUUD, vad du är efter!" Säger Natasha och skrattar högt.

"Marcus ska ha fest på fredag" svarar Collin med ett försiktigt leende mot mig. Mike kommer gående med en bricka och slår sig ner. På brickan ligger två mackor och två Cola.

" Vem är Marcus?" Frågar jag ännu mer förvirrat.

"Min brorsa" svarar Mike när han plötsligt kommer in i konversationen.

"Men kommer du?" frågar Collin mig.

"Det är klart hon gör!" Svarar Natasha och buffar mig lätt på armen. Jag sparkar till henne lite lätt på smalbenet och hon kvider till.

"Bra" svarar Mike med ett litet leende.

När vi ätit upp dukar vi bort och säger hejdå till killarna.

"Dags att shoppa partykläder!" Skriker Natasha och nästan skuttar fram. 

"Tror du Cameron kommer? Isåfall måste jag ha nått uringat... eller tror du han tycker jag är slampig då?" Frågar hon och jag skrattar högt då dessa frågor faktiskt verkar bekymra henne. 

"TYCKER DU ATT JAG ÄR SLAMPIG ISÅFALL?! Cameron och du är ju syskon så ni borde tycka likadant" fortsatte hon ännu mer bekymrat.

"Jag vet inte änns om han kommer!" svarar jag.

"DU MÅSTE ÖVERTALA HONOM ATT KOMMA! SNÄLLA ALLISON JAG BER DIG!" Hon drar så mycket i min arm så jag nästan ramlar omkull. 

"Okej, okej släpp mig nu" säger jag

"Tack så hemskt mycket Alli!" Säger hon och drar ännu mer i min arm men kommer sen på sig själv och släpper mig genast. Vi båda börjar asgarva och går in på närmsta klädaffär.

Natasha räcker mig en svart klänning och puttar sedan in mig i omklädningshytten. Medans jag byter om skjuter hon in ett par högklackade skor.

Jag tittar osäkert på mig själv i spegeln. Klänningen, som mer liknar en tygbit, slutar strax under rumpan. Urringningen är inte lika utmanande som jag förutspått men ryggen är bar.  Klackskorna passar till klänningen men är svåra att stå med. Jag drar bort draperiet och går vingligt ut. Natasha springer fram på direkten och inspekterar mig med stora ögon.

"Collin kommer älska den" säger hon med ett flin placerat på hennes läppar. Med en suck går jag in och byter om till mina vanliga kläder. 

När jag kommer ut springer Natasha förvirrat runt i affären och när hon ser mig skyndar hon sig hit.

"ALLISON JAG BEHÖVER DIN HJÄLP! Ska jag ta spetts eller superskinny?" frågar hon stressat och håller upp två sorters klänningar.

" Jag tycker spettsen är snyggast" svarar jag med ett leende. 

"Isåfall så har jag en annan fråga. Ska jag ta en svart eller en vit, också finns det en annan modell med lite mer urringning?"

"Svart passar dig bäst och sluta tjata om urringningen nu!" Svarar jag henne med ett skratt.

"Men okej då!" säger hon och byter om. 

När hon kommer tillbaka går vi och betalar för skorna och klänningarna.

"Är Carmeron hemma?" frågar Natasha uppspelt när vi går upp mot huset.

"Jag tror det, han har nog kommit hem från sin fotbollsträning nu" svarar jag och öppnar  ytterdörren.

"Ropa och se om han är hemma" viskar Natasha så tyst hon kan i mitt öra.

"Cameron, jag är hemma!" ropar jag högt och tydligt.

"Jag går bara och lämnar min rygga i ditt rum" säger Natasha och joggar upp för trappan.

Jag hämtar två iste och är på väg upp för trappan när jag hör Natasha utropa:

" Holy shit........ helvete!"

  Jag skyndar mig upp för trappen och möts av att Cameron står framför Natasha med endast en handduk runt midjan.

"Eh... hej" säger Cameron lite chockad över situationen.   Natasha står fastfrusen i golvet med blicken fäst på Camerons magrutor och nedåt. Jag puttar henne förbi honom in i mitt rum. Hon slänger sig genast i sängen och suckar medans hon tittar upp i taket. Sedan tar hon min kudde och trycker mot ansiktet och skriker samtidigt som hon sparkar med benen i luften.

Jag börjar skratta och bara en liten stund senare gapskrattar vi båda.

~~~

Tjenis alla underbara läsare!

Ska försöka uppdatera snart igen

Tills dess glöm inte rösta och kommentera så blir vi super glada! :)