Anden och jag

Anden i glaset

annikalar , följ henne
Jag fick en känsla av att någon var efter mig på den mörka dagen, fredagen den 13:e. En känsla av att den mörka skuggan tog tag i min axel och försökte dra mig tillbaka, det var som att min kropp slutade lyda mig, Jag tittade med en stark blick bakom mig men det fanns ingen där, men känslan fanns fortfarade kvar av att jag var förfölj.

Jag tog mig äntligen hem efter att varit orolig hela vägen hem, men när öppnat den bruna trädörren och klev in, så var hela huset finstädat och alla mina klasskompisar satt vid soffan och ställde sig upp snabbt när de fick syn på mig och började sjunga happy birthday to you flera gånger i rad, så jag nästan blev trött på låten. Alla mina kompisar stod bara där och tittade med ett stort flin som syntes tydligt på deras ansikten.

Min kompis Emmie trippade snabbt på tårna till mig och frågade tyst varför jag såg så förskräckt ut. Jag berättade vad som hade hänt på vägen hem.

Jag gick sedan till alla och gav en stor gosig kram till alla som kom och firade mig.

Alla började duka fram till den goda maten som vi skulle äta. Men när maten var klar så ropade mamma att hon skulle fara och hälsa på några gamla vänninor ute på stan och stängde dörren med en smäll, jag skrek högt hejdå men hon hann gå.

Vi satte oss runt bordet och börja äta tacos, efter en stund när vi hade pratat vad vi skulle hitta på så sa Samuel i min klass om vi skulle "leka anden i glaset", men bara om ni törs, sa han med ett hånskratt. Jag tänkte i några sekunder och sa med en tom blick att vi kan göra det på en gång. Han skrattade till och sa, egentligen så vågar ni inte, va. Alla andra svarade att det var okej.

Efter maten så sköljde vi av tallrikarna och stoppade dom in i diskmaskinen. .

Vi la ett glas på bordet och tände massvis med ljus i hela köket, medan hela huset var släckt. Efter en stund så ropade min kompis Emil vem som hade öppnat fönstret inne på toan, men ingen hade gjort det. Hela min kropp ryste till genom att tänka på att någon kanske hade varit i vårat hus, så jag tog fram min telefon och började ringa mamma. Jag hörde ringsignalerna ringa men inget svar. Så jag smsade henne och frågade om det var hon som hade lämnat fönstret öppet inne på toan..

Efter en stund när alla hade glömt bort vad som hade hänt, så samlades vi vid bordet och började att köra den rysliga leken som jag och alla andra tjejer egentligen inte ville vara med på.

Jag och alla andra la varsitt finger på glaset, sen så startade leken

Det var Samuel som började fråga mig om något hemsk kommer hända under hela året, sedan började han skratta ett hemskt skratt som fick mig att darra av skräck. Han viskade men en tyst röst brevid mitt öra att tiden var snart slut, du skall dö, du skall dö opprepade han om och om igen.

Alla vi höll kvar fingrarna på glaset och glaset började sakta röra sig från pappret. Jag skrek på Samuel att det var han som bara vill skrämma mig, men han sa att han inte gjorde han det.

Jag hamnade i chock och släppte fingret från glaset och sprang upp till mitt rum, la mig i min säng, kröp ihop till en boll under täcket, och skrek så högt jag bara kunde att alla skulle ta och gå hem med detsamma

Jag hörde att dörrarna stängdes med en smäll, och sedan så började alla tårar falla ner fröån ansiktet.

Efter en stund när jag chocken hade släppt tog jag telefonen och slog på ett fridfullt vattenfall som musik och som fick mig att somna på några sekunder.