Kapitel 1

27 2 0
                                    


Här kommer första kapitlet, hoppas ni gillar det! Kan finnas en hel del fel i meningarna osv. men jag hoppas att det går att läsa ändå!

Jag lutar mig fram så att jag ligger med ansiktet i Hollys man. Hennes stora galopp gör det svårt att sitta ner i sadeln om man inte vill jobba henne i rätt form, men det vill jag inte nu. Vinden susar i mina ögon och den varma vinden tar tag mitt hår. Jag lidar mina armar runt Hollys hals "min älskade häst" hon svara med ett lågt och mörkt gnäggande. Det kunde inte ha varit bättre. En fågel flyger över oss, vi tittar på varandra. Varma känslor sprids igenom min kropp, ett lugn som om jag skulle kunna vagga hela värden i min famn sprider sig inom mig.

"Holly!" skriker jag när hon tvärstannar så att jag flyger av henne och landa på rumpan. Jag hör henne dra ljudligt in luft. Hon har vidgade näsborrar och hela hennes kropp skriker fara. Jag följer hennes blick. Jag är helt oförmögen att röra mig, skrik och rök hörs nerifrån byn. Okontrollerade eldsflammor stor upp mot skyn. Inom ett ögonblick så har jag hoppat upp på Hollys rygg. Paniken kommer ifatt mig. Tårarna rinner nedför mina kinder. "nej, nej" skriker jag inom mig. Men det är redan försent.

Jag sätter mig rätt upp med håret klistrat i panna, jag försöker andas normalt. Jag har händerna stadigt i marken för att inte ramla även fast jag sitter när. Det var bara en dröm. En dröm som visar den brutala sanningen om vad som hänt. Jag kurar ihop mig med knäna hårt tryckta mot mitt bröst, jag skakar. "jag vill inte det här, varför lämnade ni mig?" Inte fören Holly kommer och buffar på mig med sin mjuka mule inser jag att jag gråter. Jag ser in i min hästs kolsvarta ögon lika så är hennes päls. Hon har inte en enda ljus fläck på kroppen förutom den vackra glimten i ögat. Min sorg är lika svart som hon, skillnaden är att hon är vacker och jag har ingen glädje kvar. Jag vill inte leva så här. Mina två föräldrar dog i branden lika så min lillebror. Jag älskade dom. Men de finns inte kvar, de lämnade mig eller jag lämnade dem. Jag gråter, jag vill vara stark men det är så svårt. Hollys buffande säger att det är dags att sluta och ta tag i livet. Jag måste fortsätta för hennes skull. Jag drar en djup suck, torkar tårarna, packar ihop våra saker och sitter upp.

_____________________________

Kom gärna med förslag om vad ni vill ska hända så kan jga mixa ihop lite. och om ni tyckte om början! :)

Drakens FärgerWhere stories live. Discover now