du räddade mig// Dante Lindhe

25

Tisdag 1 juli 11.23

 Huvudet dunkar så jag tror min skalle kommer spricka, bröstet känns tungt och jag har svårt att andas, armen svider av ärren, hela jag känns trasig. Många kanske tycker att jag är en drama queen men det är så det känns. Jag svek Dante, jag var otrogen mot honom och jag hatar mig själv för det men på något sätt gillar jag Sebastian, jag gillar att vara med honom och jag vill fortsätta se honom. Jag ligger fortfarande i Erics säng och stirrar upp i tacket, jag kan inte röra mig, jag vill inte röra mig jag vill bara ligga kvar här för alltid. Jag vaknar till av att dörren öppnas och Molly kommer in, Eric är inte kvar i rummet vilket jag inte märkt förens nu. Hon sätter sig på sägen och jag sätter mig upp i takt med henne, hon tar min hand och kollar mig i ögonen. 

" hur mår du?" frågar hon med en oroad röst

" skit vad ser det ut som"

" okej, finns det något jag kan göra?"

" nej"

" vill du berätta vad fan som hände igår på festen då?"

" jag var otrogen mot Dante med Sebastian och han gav mig sitt nummer, kysste mig och sa att han ville ses igen. Jag var otrogen och jag hatar mig själv för det men på något sätt vill jag träffa honom igen" rabblar jag snabbt upp.

" skit"

" det kan man lugnt säga"

" så vad ska du göra? ska du dumpa Dante eller Sebastian?"

" jag vet inte"

Jag säger ingenting mer till henne utom bara ställer mig upp och lämnar rummet, går in till mitt rum och tar på mig några enkla kläder, jag lämnar mitt rum och går ner för trappan och ut genom dörren. Jag vet inte vars jag ska det ända jag vet är att jag måste bort och att jag måste bort nu. Jag går och går tills jag kommer fram till skolan, det känns konstigt att se den under sommaren helt tom, jag går och sätter mig på rökar bänken och tar fram mitt ciggpaket. Medans jag tar lätta bloss av ciggen kollar jag på alla grejer folk har karvat in i bänken, jag tar fram en nyckel jag har i jeans jackan och börjar karva " fuck Nora" jag vet inte varför.

Ciggen tar slut och jag tänder frustrerat en till, jag borde inte röka så här mycket eller aa jag borde inte röka alls men det hjälpar så jävla bra med ångesten. Det är helt tyst, inte en människa hörs, jag lutar mig tillbaka på ryggstödet och lutar huvudet ännu mer back och kollar upp mot den blåa himlen och tar bloss efter bloss. Alla tankar snurrar runt i mitt huvud och jag vet fortfarande inte vad jag ska göra och precis när jag börjat lugna ner mig får jag ett SMS från igen mindre än Dante.

Dante:

- hej varför svarar du inte är allt bra? bara så du vet kommer jag hem tidigare och mitt flyg landar 20:00 ikväll om du vill möta mig på flygplatsen

Jag:

- hej ehm ja visst jag kan möta dig

Dante:

- bra ses ikväll, älskar dig

Jag svarar inte mer, jag kan inte, jag vet inte om jag ska berätta för honom jag menar jag skulle ju kunna radera Sebastian som kontakt och undvika honom tills jag flyttar, vad som händer efter det kan inte skada mig för jag kommer bo flera timmar bort. Jag skulle ju bara kunna berätta också och kanske kommer han förlåta mig och vi kommer fortsätta vara tillsammans även när jag flyttar.

" hej" säger någon som står bakom mig, jag vänder mig om och ser Sebastian.

" oh hej" han sätter sig bredvid mig.