Emma vaknar som vanligt av att väckarklockan ringer. Hon sätter sig på kanten och går fram till sin garderob och väljer en rosa lolita klänning och sätter upp sitt hår i två enkla tofsar med rosetter på sedan springer hon ner till köket och tar en energi dryck och springer ut till hallen å tar på sig sina rosa platåskor.
Istället för att gå till skolan så går hon till parken mitt inne i centrum. Emma börjar gå till en stor ek där hon brukar sitta när hennes föräldrar bråkar. Hon sätter sig ner och tar fram sitt block och börjar rita manga.
När hon har suttit där ett tag så har solen kommit fram så Emma börjar rota i sin väska efter ett par solglasögon. Hon hittar dem inte och börjar bli lite frustrerad.
"Är de dem här du letar efter" hör hon en rösta säga
Emma tittar upp och ser en blond kille i en vit klänning och håret uppsatt i två tofsar stå framför henne med hennes solglasögon i handen.
"em a tack så jätte mycket" säger hon blygt och tar på sig dem
"Ingen orsak" säger han och börjar gå därifrån
Varför känner hon igen honom, undra om det var hennes mammas kompis son eller vad det var Jeanette (Emmas mamma) sa.
Emma började måla av honom i sitt block med hopp om att få träffa honom igen.
~Yohios perspektiv~
Yohio hade jätte svårt att koncentrera sig på något annat en den ensamma tjejen som han hade sätt i parken, när han var på väg till studion.
Han hör hur Seike börjar knäppa med fingrarna och säga jorden anropar.
"Va" säger Yohio och ser ut som ett frågetecken
Dem andra bara skrattar åt honom.
"vad är det? undrar han och kollar på Seike
"Du sitter där i din lilla värld och ser ut att vara på en annan planet säger han och skrattar
"em ja förlåt" säger Yohio bara
"vad var de du satt å tänkte på" säger Jenziih nyfiket
"inget speciellt säger han till svar
"kanske en tjej på gång säger Jenziih och kan inte låta bli att skratta
"nää säger Yohio och rodnar lite gran
Dem andra skrattar och tittar på honom.
"varför rodnar du då? undrar Jenziih och tittar på honom med den där blicken
"Jag rodnar ju inte säger Yohio som känner hur pinsamheten börjar stiga i rummet.
"försök inte komma undan säger Jenziih
"jag lovar att jag inte har något på gång med någon säger Han och tittar på Jenziih och sedan dem andra
"Han kommer inte att säga sanningen eller hur säger Jenziih
"Nope säger dem andra och börja kittla honom
" säg sanningen säger dem och fortsätter att kittla Yohio
" okej okej jag säger sanningen sluta kittla mig bara säger han halvt panikslagen
~Emmas perspektiv~
När Emma kommer hem så hörde hon att något i glas gå sönder. Hon börjar gå till sitt rum men stannar upp när hon ser Linn och Viktoria som sitter i soffan i deras allrum. Dem ser helt förskräckta ut, Emma börjar gå mot dem och då reser sig Linn och springer gråtandes till henne och kramar om henne. Emma tittar på Linn som gråter och ser Viktoria som också kommer gråtandes och kramar om henne. Emma tittar på sina småsystrar som nu står och kramar om henne. efter en stund hör hon Jeanette ropa på dem.
"Emma Viktoria och Linn börja packa era saker" ropar hon
Emma går upp till sitt rum och börjar packa ner sina saker i några väskor och går ner till sina småsystrar.
"är ni klara" frågar Emma
"Snart" säger dem i kör
"skynda mamma väntar" Säger Emma och går ut
Dem satt i bilen och var på väg en bit utanför Sundsvall. Men var visste inte Emma.
Jeanette stannade bilen utanför ett hus som såg ut att falla ihop när som helst.
"Ska vi bo här" säger Emma förvånat
"Det är bara tillfälligt "säger Jeanette
Dem går in och går upp på övervåningen. Det var damm överallt och plankorna knakar när man går på dem.
Emma går till ett rum med rosa tapeter med nallar på. sen börjar hon packa upp sina saker och försöker somna på den stenhårda sängen.
Det var del 2
Glöm inte att rösta och kommentera :)
