Förkolnade hjärtan

2/ En månad tillsammans

Vi delade en månad tillsammans

En, för mig, väldigt viktigt månad

Första gången jag var förväntansfull inför en vanlig Måndag - enbart för att få träffa dig

Att få kura ihop sig under ett tak när de regnade på skolgården - höra regnet smattra, vara ensamma tillsammans
Att sakta få smälta in i din bubbla och bli en del av varandras

Istället för "gänget" blev de du & jag
Att få spela spel var de bästa jag visste, inte för att jag brydde mig - men jag fick vara nära dig

-
En dryg månad senare stod jag där - uppklädd till öronen

De var du & jag - eller?

Osäkerheten , tvivlet - började växa fram

Du var frånvarande

Skolgården blev massiv - inte alls lika mysig och intim som den brukat vara

Plötsligt öste regnet ner på mig istället för runt mig - runt min bubbla av lycka eller av tvivel

Kvar stod jag som ett fån

-

Redan där borde jag ha fattat - men jag trodde bara att de var en "dålig dag"

Benen släpade sig hem - hade jag haft telefonen på mig och läst ditt sms

"Vi passar inte ihop"

Där och då hade jag blivit rasande

Alla gånger jag skrivit "godnatt <3"
Eller "hörs efter maten, saknar dig"
Byttes ut mot en bubblande äcklig känsla
Mörk grön

Alla stunder
rasterna med spel
regnstunderna

Dem hade inte betytt
något
för dig

-

De var så min månad hade slutat
I gråt - timmar och dagar
De förtjänade du inte
och jag ångrar att jag grät över dig - att jag väntade i år för dig

Att jag stod ut med dig