Mitt liv

KAPITEL 8

FELIX PERSPEKTIV

Jag vakna av att mitt huvudet dunkade. Jag har en sån huvud verk... Jag reste mig upp från sängen och gick ner till köket av min mamma som sa Godmorgon! Kan du inte bjuda hem Sofie idag? Sa hon med en glad röst. Jag sucka och kolla ner i marken. Eh.. Det är slut mumlade jag fram och tog fram makor. Gubben... är de slut mellan er... Stackare men du kan skaffa en ny direk sa mamma. Jag gav mamma en mördar blick och tog mackorna jag brett och gick in i vardagsrummet.

Jag vill bara ha Sofie och jag ska försöka få tillbaka henne och veta varför hon gjorde slut.

SOFIE'S PERSPEKTIV

Jag vakna utav att hem telefonen ringde.

(SAMTAL)
Hej! De är Sofie sa jag på andra sidan luren
Hej! Vi ringer från sjukhuset och vill meddela att din mamma har dött..
VA?? Sa jag

Min mamma har dött... jag är ett jävla missfoster och kommer alltid vara de...
Förens nu har jag märkt att jag gråter floder.

Jag går ut från lägenheten och börja gå mot en sten som jag satte mig på och börja gråta.
Jag vet inte varför jag gick ut men de kändes bra.

Hur är de? Sa en bekant röst.
Varför ska folk bry sig om mig? Ingen vill säkert att jag lever.
Jag svarar inte på frågan som personen ställde och fortsatte att gråta.
Tillslut så ställer sig personen framför mig och kramar om mig. Jag släpper mina händer jag håller för ansiktet och kramar tillbaka personen. Jag älskar dig viskade personen i mitt öra. Personen släpper kramen och kollar mig i mina ögon. Shit... De är Felix tänker jag och reser mig snabbt och springer mot lägenheten men mer än halva vägen hinner jag inte för att någon lägger sin hand på min arm där jag skar mig. Jag skriker av smärta och Felix kollar på mig konstigt när vi stannat. Felix drar upp tröj armen och kollar på mitt bandage. Han öppnar bandaget och ser massa sår. Har du gjort detta säger han lugnt. Min blick sänks ner till marken och Felix suckar ganska högt.

Åh... nu kommer Felix lämna mig och jag hatar mitt liv detta går inte mer..Jag önska att Felix inte såg de jag hade gjort och jag behövde väll inte skrika eller?

Varför skadar du dig själv? Sa Felix Jag drog upp blicken från marken och kolla på Felix som såg ledsen. Jag kan inte sa jag snabbt och fortaste att gå eller springa upp till lägenheten.

Jag måste bli mig själv nu och inte den där fest typen som ligger runt. Jag ska Sluta skära mig och dricka.

HOPPAS NI GILLA DETTA KORTA KAPITEL... JAG HAR INGEN ANNING OM VAD JAG SKA SKRIVA SÅ NI FÅR KOMMENTERA NÅGOT.❤️😘