Dracmenchen

Rusande vatten

Mitt namn är Watoria, jag är 15 år och en Dracmenchen!
Jag tror att jag var först med att bli det men jag är inte säker.
Det var tänkt att jag skulle ha blivit det när jag fyllde 15 som jag är nu men jag blev det när jag fyllde 13 år.
Så jag har tränat en hel del.
Jag vet att det finns åtta till som jag som kanske just nu förvandlas för första gången.
Men nu till MITT liv.
Jag vet inte vilka mina föräldrar är och behöver inte veta det för jag har ett underbart liv här i byn.
Det var min lott att bli barnens lekkompis.
Dom tror att den snälla vattendraken Watoria är där och längtar efter dom.
Barnen vet inte om att jag är en Dracmenchen DET vet däremot föräldrarna.
- Vad konstigt att du har samma namn som vattendraken Watoria, Watoria. Det var en liten pojke som sa det.
- Ja, Gud vad konstigt! sa hans pappa och himlade med ögonen.
Milla, en liten tjej skulle för första gången i sitt liv se den berömda vattendraken Watoria!
Jag skyndade mig nerför backen ner till sjön och kastade mig i sedan förvandlades jag. Men jag låg kvar under ytan, jag väntade på sången.
Waterdragon Watoria! Waterdragon Watoria Rise up like a Star and Come to us now!!
Det var signalen, jag sköt upp från vattnet likt en blå pil med vingar!
- Åhh, vad vacker hon är, sa Milla till sin pappa.
- Säg det till henne! Sa pappan.
- Du är jätte- vacker!
Jag kråmade mig sedan lekte vi hela dagen.
På kvällen när jag ner under ytan såg jag en undervattens grotta. Jag simmade in i den och den var som en gång.
När jag äntligen kunde se månen så sköt jag upp där.
När ja upp till ytan kollade 8 par ögon på mig.
De tillhörde 4 killar, 3 tjejer och en alv.
Alven gick fram till mig och sa:
- Du måste vara Watoria, vattendraken.
- Det är rätt, vem är du och dom andra?
- Mitt namn är Artemis, tjejerna heter Silvia, Sunny och Windy, killarna, Xander, Aron, Red och Jack.
Dom är Dracmenchen allihop precis som du är.
- Ok, vänta lite jag ska bara bli människa.
Jag tänkte på den här dagen och förvandlades sedan.
Aron, killen som såg ut som en alv kollade på mig uppifrån och ner. Det kändes obehagligt.
- Ni andra kan väll visa Watoria vad hon ska sova?
Sunny och Silvia dom två tjejerna som såg ut som guld och silver drog iväg med henne.
Dom kom fram till ett stort träd.
En smal trappa ledde upp till en stor fördjupning i trädet. Däri var det mossa och gröna filtar sydda av grässtrån. Det såg jättefint och gulligt ut. Jag kände mig sömnig och frågade var jag skulle sova. Dom pekade ut stället och jag la mig ner, drog upp täcket till hakan och somnade.
Jag drömde om att jag och en grön drake dansade på vattenytan.

Fortsättning följer🙏👏
Hoppas ni läser📖📚