Början på resan

14 1 0
                                    

Jag vaknar av att en vakt rycker upp järndörren och kliver in.
-  ställ dig upp, säger han samtidigt han går mot mig.
- Vart ska vi? Min röst är alldeles rasslig av den kalla natten.

Vakten tog tag i mig och drog upp mig från golvet.
Sedan drog han mig ut ur cellen.

Han för mig till ett rum där två andra kvinnor med spetsiga öron står, ena med svart långt hår och den andra axelkort blont hår. I rummet finns en balja fylld med vatten och kläder hängda på en stol. Vakten släpper taget om mig och puttar in mig i famnen på en av kvinnorna.
- Förlåt, mumlar jag medan jag återfinner balansen och ställer mig upp.
Kvinnan börjar dra av min vita t-shirt över huvudet men jag slår bort hennes händer.
Hon stannar upp och tittar strängt på mig. Den blonda kvinnan kommer fram och säger:
- Du ska bada Belle, inget alternativ.
- Jag klarar mig själv, ni kan gå, jag kan bada själv! Säger jag medan jag lägger armarna i kors.
Den svarthåriga kvinnan himlar med ögonen och börjar ännu en gång dra i min tröja. Denna gången hjälper den blonda till. Jag ger mig och de får av mig alla (få) kläder jag har på mig och trycker ned mig i baljan. Det skrubbar och tvättar varje centimeter av min kropp så att jag får skavsår på kroppen. Efter de är klara tar de upp mig, klär mig och sätter mig sedan på en stol.
Den blonda kvinnan ställer sig bakom mig och börjar göra en inbakad fläta på mig. Efter de är klara går jag fram till spegeln som står på golvet för att se mig.
Jag har varit utan mat i snart 4 dygn vilket börjar synas på min hy som är vit som snö och mina ögon ser tunga ut. Trots det har ändå de två kvinnorna gjort mig fin. Jag har fått på mig ett par bruna högmidjade byxor med bruna stövlar som går under knät. En vit blus med läder korsett i midjan och en skogsgrön kappa över mig. Jag ser ut som.... som vakterna här på slottet. Har kungen tänkt göra mig till en vakt?
Den svarthåriga kvinnan tar tag i min arm och drar mig ut genom dörren.
- Vart är vi påväg? Frågar jag henne medan vi går längst tunnlarna.
Jag fick inget svar. Vi kommer fram till dörren intill den stora salen, där kungen ännu en gång sitter på sin tron. Han ställer mig framför tronen och kungen höjer sin blick till mig. Myles står vid sidan av tronen och jag möter hans blick, han ser riktigt arg ut.
- Belle, säger kungen.
Jag möter hans blick.
-Du ska få två alternativ. Antingen stannar du i fängelsehålan tills vi får tid att skicka hem dig igen, eller så följer du med Myles till himmelriket där det kan garanterat skicka hem dig. Myles sneglar upp på kungen och kungen flinar till.
Ska jag följa med HONOM?
- jag.... Jag... vart är himmelriket?
- långt bort. Det blir en resa. Men tycker du inte själv det låter bättre än att stanna i cellen? Kungen hånflinar medan han berättar det för mig.
- Jag antar de... kommer de kunna hjälpa mig hem?
- Jae, det kan de nog. Svarar kungen kort innan han fortsätter.
- perfekt. Ni ger er av på en gång. Myles, trevlig resa.
Myles ger en kungen en nickning och börjar gå mot slottets ytterdörr. Jag går efter honom.
När vi kommer utanför portarna möts jag av en stark sol, gröna löv, forsande vatten och en massa djur och insekter runtom. Wow.
Jag hann inte få titta länge på naturen innan jag ser att Myles har kommit en bit bort. Hans långa ben ta honom snabbt framåt. Jag börjar springa ikapp honom.
- Myles, är du säker på att jag kommer komma hem?
Han stannar och vänder sig mot mig.
- den här resan är viktig Belle. Jag uppskattar om du håller tyst hela resan. Den enda anledningen till att du får prata är om du ser en fiende. MEN bara därför. Förstått?
Jag nickar och sänker blicken. Varför måste alla vara så arga?
Han vänder sig om och börjar få igen, jag följer efter honom som en svans...

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Dec 08, 2022 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

Belle och Myles Where stories live. Discover now