My Way Or The Highway

Pt.1

Emily vaknar av att telefonen ringer. Hon tittar sig förvirrat omkring. Telefonen som ligger på nattduksbordet lyser upp en stor del av rummet. Emily tittar på telefonen. Hemligt nummer. Fan.

"Miss Stanford?" hörs en röst i andra änden. 

"Ja?" svarar hon sömndrucket

"Detta är Bennedetto Vigana. Jag tror du vet vem jag är." svarar den manliga rösten.

"Ehm, eh.. ja... Hej?" 

Emily sätter sig raklång upp i sängen. Varför ringer Bennedetto mig och varför ringer han mig vid klockan 03 en onsdagsmorgon?

"Har du tid att prata en stund? Jag har något viktigt att tala med dig om."

"Vad gäller det?" 

"Jag vill att du kommer in på ett möte, jag har en bil står utanför dig nu. Vi ses på kontoret om en stund" *klick*

Han la på. Emily reser sig ur sängen och går fram till fönstret. Han måste ju ha drivit med mig. "Inte fan skulle väl Bennedetto ringa mig." Vd för en av de största teamen i Formula 1:s historia. Hon särar lite på gardinerna. Jo, mycket riktigt. Utanför stod en klarröd Ferrari. Emily bytte on snabbt och gick ner till bilen.

"Miss Stanford?" frågade chauffören och tittade på henne. 

"Ehm.. ja det stämmer." Orden snubblade fram.

Emily satte sig i passagerarsätet och chauffören började köra mot Ferraris kontor. Miami var i full rörelse, trotts att klockan vad 03. Bilen rullade fram och Emily njöt av ljudet ifrån motorn. Hon hade fortfarande inte lyckats greppa vad som hände. Varför var hon påväg för att träffa VD:n. Hade hon uttalat sig illa om Ferraris bilar? Va det något hon hade sagt om förarna? 

Väl framme på kontoret kände Emily hur pulsen ökade. En sekreterare mötte henne nere i lobbyn och ledde henne upp till Bennedettos kontor. Väggarna i korridoren pryddes utav tavlor, diplom och bilder ifrån olika deltävlingar av Formula 1:ens historia genom tiderna. Dörren in till kontoret öppnades och hon mötte Bennedettos blick.

"Ah! Miss Stanford! Kom in!" sa han och svepte handen mot fåtöljen som stod mitt emot skrivbordet. 

Emily kände hur pulsen steg ytterligare och hon gick in och satte sig ner. Rummet var stort och vitt med röda, gula och svarta detaljer. 

"Jag hoppas att du kan ursäkta mig för att dra in dig så drastiskt i detta." Bennedetto satte sig ner på andra sidan skrivbordet. "Vi har haft lite strul med förare och stallchefer."

"Ursäkta mig att jag frågar, men varför är jag här?" Emily tittade upp undrande på Bennedetto. "Jag förstår inte."

"Emily. Vi har haft stenkoll på dig sen du började din racingkarriär. Vi har följt vart enda litet steg. Allt ifrån första träningen till din sista täv.." Längre hann inte Bennedetto innan Emily avbröt honom.

"Prata inte om den tävlingen. Du har absolut, aldrig någonsin rätt att tala om den tävlingen." Emily kände hur tårarna började skapas innanför ögonlocken. 

Bennedetto suckade, lutade sig tillbaka och knäppte ihop händerna över magen.

"Jag ber om ursäkt. Du har rätt. Jag kan inte tala om det. Men det jag vill tala om. Det är en simpel fråga. Vi vet din kapacitet och vad du går för. Vi vet att du har huvudet på skaft och kan ta svåra beslut. Det ända jag vill ha av dig. Det är ett ja eller nej." Bennedetto lutade sig fram mot henne. Emily ryggade tillbaka men höll fortfarande ögonkontakten. Tårarna rann sakta ner för kinderna. 

"Vad vill du att jag ska svar ja eller nej på?"

"Vi vill erbjuda dig tjänsten som stallchef för Scuderia Ferrari Formula 1 team för 2023. Det ända jag vill ha är ett ja eller nej. Det är en simpel fråga som kräver ett simpelt svar."

Emily inte inte tro sina öron. Vad hade han sagt precis? Skulle hon bli stallchef?