Livet är som en bergsstig 🇸🇪

Visst saknar jag dig ibland

jag gråter inte längre
och det gör heller inte lika ont
det händer att jag tänker på dig
bilder som flimrar framför mig
men jag gråter inte av att tänka på dig
inte längre

jag försöker istället se framåt
gå vidare och bli mig själv igen
hitta tillbaka till
delen av mig själv som jag förlorade
visst var det fint det vi hade
alla stunder var inte dåliga
tiden vi fick tillsammans
den var dyrbar och vi behövde det
vi behövde varandra just då

och visst saknar jag dig ibland
jag saknar att få höra din röst
jag saknar att få dig skratta
jag saknar att skratta tillsammans
jag saknar att hålla din hand
jag saknar att vakna upp bredvid dig
känna din kroppsvärme
lukta dig i håret
kyssa din nacke, din rygg

jag saknar att känna dina läppar mot min hud
mot min hals, mot min nacke
dina händer på min kropp
jag saknar när du höll om mig
jag saknar när vi kramade om varandra
jag saknar att höra
jag älskar dig

jag ler än idag när jag tänker tillbaka på
när du berättade din dröm du drömt den morgonen
du såg mig och vår dotter leka tillsammans
springa runt på en lekplats
du pratade mycket om att vilja ha en dotter
och om vi gifte oss
så ville du ta mitt efternamn

och nu är vi här..
fyra månader har snart gått
sen vi blev som främlingar igen