Ma chérie~Noel flike

del 9 (ludwigs perspektiv)

jag går in i skolan, jävligt arg. idag tänker jag fan inte hänga med noel,dante,axel,tilda, linn o sofia. för det kom tydligen ut att sofia också var där asså å. igår gick jag till västerbron. men nått fick mig att stanna, eller någon.

jag går fram till mitt skåp och slänger in jackan. noel och gänget står längre bort (gänget=sofia,axel,dante,noel,linn o tilda)

alla asså alla kollar på mig. jag bryr mig faktiskt inte nu.
-hallå ludwig
jag kollar bort dit jag hör rösterna och inser att det inte är nån jag känner. noel och dante vänder sig också mot det hållet. jag börjar gå mot killen som skrek. kanske för att han står bredvid klassrummet

jag tycker mig förbi noel och han ler lite lindande mot mig och jag ger fingret tillbaka. sen går jag till Nils och elias som står längre bort

jag går fram och kramar om elias, jag ger han en smäll på ryggen och skriker "LETS GO BABYYYYY" så högt som möjligt. sen går jag in i klassrummet med nils som as garvar åt mig och elias som mest ser ut att lida då "slaget" var ganska hårt

jag sätter mig där noel och jag alltid brukar sitta. men istället ber jag elias sitta där och det gör han. Nils går och sätter sig bredvid alicia.

noel suckar och kommer fram till oss
-flytta på sig elias
han suckar och flyttar på mig och jag suckar frustrerat. noel drar ut stolen och sätter sig bredvid mig

jag sätter upp fötterna på bänken och tar upp telefonen. jag tuggar överdrivet högt med mitt tuggummi bara för att noel ska bli arg. och det blir han också

-men snälla ludwig bete dig
-due inte min pappa
-vad har hänt äns med dig? du har förändrats skit mycket
jag svarar inte utan tuggar ännu högre med tuggummit

-lägg av bara!
jag vänder blicken och möts av en arg Dante. jag suckar och rycker på axlarna
-fett tråkigt
jag reser mig upp och går ut ur klassrummet. jag ska hem och det är nu

SOFIAS PERSPEKTIV:
jag tar mina grejer och börjar gå ut ur skolan. jag årkar inte stanna kvar. ludwig var fett konstig imorse, undra om nått har hänt? nej jag ska inte bry mig

min mobil surra till.
*ludwig kronstrand la till dig. lägg tillbaka för att börja chatta*
jag acceptera och la ner telefonen i bakfickan igen

väl hemma tar jag upp telefonen igen och svarar på lite snaps. dagen går och jag blir trött så jag går och lägger mig tidigt

LUDWIGS PERSPEKTIV
DAGEN EFTER:
jag går igenom skolan dörrar och alla blickar som alltid hamnar på mig. vissa viskar och vissa dräglar. jag hatar verkligen människor.

jag går till mitt skåp och tar ut matte boken och lägger in nocco'n jag köpte påvägen hit. sen börjar jag gå igenom korridoren och ska precis gå in klassrummet innan nån stoppar mig men inte vem som helst utan sofia

-jag vet att det det här är random men kan jag få låna din telefon och ringa min mamma? min lur är död och jag hittar inte tilda
-jaaa

jag knapprar in koden och går in på 'telefon' appen. jag ger över telefonen och hon ler tacksamt men hennes blick bytts ut väldigt fort

-va vadå? är nått fel?
-ludwig.
-va vadå säg sofia vad har jag gjort?
-varför står det att du har ringt självmordslinjen?

.........
oooooooooooo. hur tror vi det går för ludwig😋