kap.3

4 1 0
                                    

Hur vet han mitt namn? Har han planeras på att kidnappar just mig? Jag bara stod och tittade på honom. Liksom vad ska man svara?

Han inspekterade min kropp sedan fick vi ögonkontakt. Så fort vi fick det tittade jag ner i marken. Jag tänkte inte säga något, Jag tänkte inte göra något, för jag vet inte jag kanske blir mördad om jag gör det.

Killen på kortsidan fortsätter "det är trevligt att entligen-" han tittar rund i rummet som om han letar efter något. Han tittar på en av kilarna och säger iretat "varför har hon igen stol? Jag bad ju dig att hämta en stol till henne inan hon komm" han tittar tilbaka på mig "förlåt att du inte har någon stol" det låter som att han menar det vilket gör mig förvånad, men jag svarar inte. "Nästa gång du kommer lovar jag att du har en stol, okej?" Jag undrade om jag skulle svara på vad han sa eller inte, men jag bistämde mig för att nicka lite.

Han tittar på sama kille igen "ge henne din stol" säger han och nickar mot mig. "Men va fan, jag vill ju kuna sitta ner!" Säger killen iretat "ja men då skulle du ju hämtat en till stol som jag bad dig om!" Killen suckar och bär sin stol till mig och sätter ner det brevid mig.

Killen på kortsidan tittar på mig igen "så vart va vi, jag är Liam det är trevlig att entligen trefas på redig" säger han och ler lite. Jag ler lite tillbacka men lite osäker på vad jag ska göra "snälla sätt dig ner, jag vet inte hur jag ska säga detta, men vi är ett kriminellt gäng" jag säter mig ner och nickar lite, som att jag inte redan fattat det. Jag tittar runt i rummet och på alla killar som satt i rummet. "Vi behöver lite din hjälp med ett uppdrag, eller asså du har inget val än att hjälpa oss" fortsätter han.

"Är vi klara snart, jag vill gå och sova igen" stönar en av killarna på långsidan. Jag kan knappt holla mig för skratt, men jag fortsätter vara tyst. "Va? Nej eller va fan" svarar liam och tittar på killen som pratade. "Vet du vad jo vi är klara, jag årkar inte med er längre" fortsätter Liam och suckar. "Får jag tilbaka min stol då?" Frågar killen som jag fick min stol av. "Ja det får du" stönar Liam och nickar lite. Jag försökte att inte skratta men dena gången gick det inte och jag fnissade till. Liam tittade på mig och log lite tröt men sa inget.

Jag hade blivigt led till mitt rum och hade varigt där ett tag tills någon komm in. Det va tjejen som hjälpte till när jag blev jag blev kidnappad. "Hej, förlåt för att vi kidnappade dig och alt dedär" jag tittade på henne men sa inget. "Jag heter Nova" jag nickade lite men sa inget. "Vill du att jag säger vad alla här heter? Så det blir lite enklare för dig" sa hon och log lite, jag nickade lite igen. "Bara så du vet du kan snaka med mig, asså jag kommer inte säga något till Liam" sa hon och log mot mig. "Okej, kan du förklara vad som händer och vad all heter?" Sa jag tyst och tittade på Nova. "Ja okej, så först är det då jag Nova, sen så fins det en till tjej liv, men hon kommer du inte få höra av så myket" sa hon och jag nickade lite. "Liam är han som satt på kortsidan på bordet" jag nickade lite "ja han sa det" sa jag tyst. "Jaha okej, jag va ju inte med på mötet men, va det någon som kastade om att han va tröt?" Jag nickade lite. "Det är min bror Oliver" jag nickade lite. Nova tittade på klokan "fan jag moste gå nu, men jag kommer tilbacka i kväll okej?" Jag nickade lite medans Nova gick ut genom dörren och låste dörren från utsidan.

You've reached the end of published parts.

⏰ Last updated: Aug 01 ⏰

Add this story to your Library to get notified about new parts!

skuggornas nätWhere stories live. Discover now