Mötet vid stugan ~ The fooo

Kapitel 2.

-Amy's perspektiv -

Jag följer efter killarna in till rummet där vi ska sova. Det var hur mysigt som helst. Dom hade bäddat ut och allt såg perfekt ut. Den spralliga killen satte sig i en ganska brun bränd killes famn. Han hade blond/brunt fluffigt hår. Jag kände igen dessa killar nånstans ifrån men jag kom inte på vart.
Jag satte mig framför dom och väntade på att dom skulle säga något. Killen med dom fina ögon kollade på mig.
-Du kanske vill att vi ska presentera oss? Han med fluffet är Oscar, den spralliga är Omar, han som sitter och tar på Oscars fluff är Felix och Jag är Oscar men kalle mig Olly
Jag nickade och kollade nogare på killarna..Vart hade jag sett dom ifrån.
-Jag heter Amy säger jag och ler, Hallå veta ä int ni dom här the foop? Eller va de va?
Dom kollar på mig med stora ögonen innan dom brister ut i skratt. Ingen av oss kan hålla oss så tillslut ligger alla och gråter på golvet av att vi skrattat för mycke
-Hahaha the foop skrattar Omar.. Haha neh vi Är the fooo conspiracy, och tydligen är du inte en foooer eftersom då skulle du typ klänga å va helt galen
-Hahah jag tror jag aldrig hört er :P säger jag och kollar ut genom fönstret
Jag hör hur killarna viskar bakom mig, första tanken var att dom inte gillade mig..Men sen försvann den tanken lika fort. Jag kan int döma dom. Jag måste försöka få ut mitt förflutna ur huvuden och leva i nuet. Mer han jag inte tänka innan jag blir uppsläng på vad jag tror är Olly's axlar. Jag skriker och slår han på ryggen tillslut brister jag ut i skratt och Olly springer rakt in i min pappa.
Olly hjälper pappa upp och ursäktar sig, jag som fortfarande ligger på golvet och skrattar vet inte riktigt vad som hänt och lika snabbt är jag uppe i Olly's famn. Denna gång kan jag se hans ansikte och när vi kommit ut på stenarna utanför stugan kollar han ner på mig. Rakt in i mina ögon och ler.
-VAD VÄNTAR DU PÅ OLLY?! Hör jag nån skrika längre bort.
-Jag lovar, kastar du i mig äru så gott som död. Säger jag och spänner ögonen i honom
Han ler och jag inser att han kommer kasta i mig så jag känner för att busa till det så jag slingrar mig ur hans grepp och putar i han. Allt gick så fort och han var inte beredd. Han skriker något innan han landar i vattnet och nån sekund senare är han uppe vid ytan igen och ser inte alls glad ut.
-När jag kommer upp härifrån är det du som är död! Skriker han
Jag och killarna bestämmer oss för att fortsätta busa så vi springer in i huset igen .

~ Ett till kapitel :) Hoppas ni tycker de blir bättre :)