Hennes e-boy (Martinus x oc)

En oförglömlig resa(1) pt.3

Efter att vi ätit lunch gick vi till våra riktiga rum för en gångs skull. Aina hade redan kommit tillbaka så vi satte oss i sängen och kollade i en norsk tidning som hon hade köpt i kiosken. Tills vi somnade.

...

Jag vaknar av att min telefon plingar till. Skärmen lyser upp och det står "Martinus: Är du vaken Elina?". Jag låser upp telefonen och skriver "Jo jag är vaken. Vi verkar har missat middagen igår för vi somnade". Sen stiger jag upp tar på ett par slitna jeans och en vit T-shirt. Jag lämnar en lapp till Aina "Jag går och hittar på nåt, kommer tillbaka senast till lunch. Vi missade förresten middagen i går. H. Elina". Sen går jag ut på en liten promenad för att samla tankarna. När jag går genom stan träffar jag plötsligt på Anton från min skola.

-Anton. Hej. säger jag.

-Elina! Det var inte igår. svarar han.

-Vad gör du här?

-Jag är på semester med familjen. Du själv då?

-Jag är här för att vara med i en danstävling.

-Jaha. Vad roligt.

-Ja dom andra deltagarna är jätte kiva.

-Vad bra.

-Vill du komma till hotellet och träffa dom? Det är inte alls långt dit.

-Ja visst. Gärna.

Vi går mot hotellet medan vi pratar om skolan och alla kompisar där hemma. 

...

Vi går in i lobbyn där vi träffar Adam och Jack.

-Anton det här är Adam och Jack från Danmark. Jack och Adam det här är Anton från min skola. säger jag och presenterar dom för varandra.

-Hej. säger Jack och Adam.

-Hej. säger Anton.

Sen går vi till Helene och Idas rum där Aina och Ida har kuddkrig.

-Aina känner du ju redan, men det här är Ida hon är från Sverige. Ida det här är Anton från min och Ainas skola. säger jag.

-Hej. säger flickorna fullt upptagna med kuddkriget.

-Hej. säger Anton.

Sen går vi upp till Marcus och Martinus rum. Precis när jag ska knacka på så kommer Martinus ut.

-Gå inte in där. säger han.

-Anton det här är Martinus han är från Norge. säger jag.

-Hejsan. säger Anton.

-Hei. säger Martinus.

-Det här är Anton från min skola. förklarar jag.

-Varför ska vi inte gå in där? frågar jag.

-Helene är där. säger Martinus.

-Okej. säger jag skrattar lite och knackar på.

Helene öppnar dörren.

-Anton det här är Helene från Sverige. Helene det här är Anton från min skola.

Dom hälsar snabbt på varandra.

-Hei. Vad händer? frågar Marcus.

-Anton, Marcus. Marcus, Anton. säger jag och pekar.

Då hörs ett skrik från mitt och Ainas rum. Vi springer ner allihop. Det visar sig att det bara var Ida som hade snubblat på en väska i det stökiga rummet.

-Jag måste gå nu. Jag kommer tillbaka så vi kan gå och äta middag tillsammans. säger Martinus.

-Okej, vi ses sen. svarar jag.

Martinus går iväg, Marcus drar och spelar fotboll med Adam och Jack, Ida och Aina fortsätter med kuddkriget och jag Anton och Helene går till Helene och Idas rum. Vi sätter oss på sängen och pratar.

-Asså kan du fatta att Helene och Marcus inte är ihop? frågar jag Anton.

-Men du och Martinus då? säger Helene lite retsamt.

-Helene! ropar nån utanför fönstret.

Helene går och öppnar fönstret och jag och Anton ställer oss bredvid henne för att kolla vad som händer. Nedanför fönstret står Marcus.

-5, 4, 3, 2 one more second with you. We got all the time in this world but it's moving so fast yeah it's moving too fast now. sjunger han.

När han har sjungit klart one more second för Helene så applåderar vi alla tre.

-Wow. Jag visste inte att han kunde sjunga så bra. säger Anton.

-Marcus och Martinus är jätte kända artister här i Norge. svarar jag.

Sen går vi ner för att äta lunch. Vi sätter oss alla fyra vid ett bord och Helene tackar Marcus för den fina sången.

...

Efter maten går vi till mitt och Ainas rum där Ida och Aina har städat lite. Ida och Aina har gått till kiosken för att köpa godis i stället för att äta riktig mat. Vi sitter och pratar en stund om allt som har hänt under dagen och om allt vi ska göra imorgon. Plötsligt knackar det på dörren och jag går och öppnar och Martinus står utanför.

-Hej. säger jag.

-Hej. svarar Martinus.

-Vad händer?

-Här ta på den här. säger Martinus och sträcker fram en ögonbindel.

Jag tar på ögonbindeln och Martinus leder ner mig för trapporna.

Till sist stannar vi och han tar av mig ögonbindeln. Vi är i matsalen och där är jättefint dekorerat med ballonger och serpentiner.

-Grattis Elina. säger Martinus.

-Tack. säger jag.

-Du fyller ju år idag.

-Jag trodde inte att du kom ihåg det.

-Självklart gör jag det. säger Martinus och plockar fram ett litet paket som han ger till mig.

-Tack.

Jag öppnar paketet och i det finns det en liten nalle och ett kort, på kortet står det "5 all I wish I could do 4 you, Grattis Elina önskar Martinus."

-Tack. Det är så gulligt. säger jag.

-Varsågod.

Då sätts högtalarna på och Marcus och Helene ställer sig på scenen och sjunger one more second medan jag och Martinus dansar. Det är helt perfekt stämning och det är nog en av mina bästa födelsedagar någonsin.

Efter en stund kommer Ida och Aina ner och tar över sjungandet så att Helene och Marcus också kan dansa. Dom sjunger mest Marcus och Martinus låtar och så några finska låtar så klart. Martinus förstår nog inte ett ord av dom finska låtarna men han sjunger ändå med.

...

Efter att vi har dansat i flera timmar och ätit tårta går vi till våra rum eller ja nästan. Jag och Martinus går till Marcus och Martinus rum. Vi sätter oss i sängen och kollar på Netflix tills jag somnar.