En oförglömlig resa(1) pt.1

3 0 0
                                    

Jag öppnade datorn för att kolla vilket hotell vi skulle bo på i Norge. Då kom Aina tillbaka.

-Vad gör du? Frågar Aina.

-Inget speciellt, skulle bara kolla vilket hotell vi bor på. Svarar jag

-Helt otroligt att vi ska till Norge på danstävling. Säger Aina och gör en liten piruett i flygplansgången.

-Ja verkligen. Fast Norge är ju ett sånt där konstigt land säger ju alla.

-Jo absolut.

"Vi anländer till flygplatsen i Oslo om cirka 20 minuter. Var vänliga och spänn fast säkerhetsbältena och stäng av elektroniska apparater." Säger en röst i högtalarna.

Aina sätter sig bredvid mig och vi spänner fast oss och stänger av våra telefoner.

...

-Hotellet är så fint! säger Aina och tar några hopp i det stora hotellrummet.

-Jo visst. säger jag så entusiastiskt jag kan efter den långa flygresan.

-Jag drar och kollar vem annan som ska vara med i tävlingen. Dom bor ju också här. Ska du med?

-Ja visst. säger jag genast lite piggare.

Jag och Aina går ner till lobbyn där alla andra är. Där är dansare från både Sverige, Norge och Danmark. Dom två tjejerna från Sverige är jättesnälla. Dom heter Ida och Helene. Vi blir vänner med dom direkt. Killarna från Danmark däremot drar ut till skateparken så fort dom presenterat sig. Dom heter tydligen Adam och Jack. Killarna från Norge är helt ok men dom pratar mest med varandra. Dom heter Marcus och Martinus. Martinus är faktist rätt söt, men det kommer jag inte säga till Aina. 

...

Efter att jag och Aina har packat upp så drar vi till en park med Ida, Helene, Marcus och Martinus. Parken ligger rätt centralt så folk som hört om danstävlingen kommer fram och ber om autograf. Alla tycker det är roligt att skriva autografer. Vi övar lite dans och springer runt i parken i några timmar. Till sist går vi och köper glass. Helene och Marcus sätter sig bredvid varandra på parkbänken och Aina sitter med Ida, jag tänker just gå till dom då Martinus ropar

-Elina!

Jag går till Martinus som sitter på en av dom två gungorna. Han pekar att jag ska sitta på den andra. Jag sätter mig ner på gungan. Vi sitter tysta en stund och äter våra glassar medan dom andra sitter en bit bort och pratar.

-Vill du komma till vårt hotellrum och hänga i kväll? frågar Martinus.

-Tror du inte dom två vill vara ifred? frågar jag och pekar på Helene och Marcus.

-Dom ska vara hos Helene och Ida. Ida och Aina ska dra och kolla på stan ikväll så.

-Isåfall går det väl bra. Säger jag och skrattar lite.

-Det blir kul.

-Ja kiva.

-Va.

-Oj, just ja Kiva är finska det betyder kul. Säger jag och skrattar lite åt tanken på hur ofta jag använder ordet utan att tänka på att det är finska. 

Vi skrattar båda en stund sedan äter vi upp våra glassar och går tillbaka till dom andra, som diskuterar ifall Helene och Marcus är ihop eller inte. Jag skrattar lite och tänker att det är exakt som diskussionerna hemma i skolan. Till slut ger Ida och Aina sig och vi går tillbaka till hotellet. 

Två timmar senare har vi vilat en stund och sedan fixat oss inför middagen. Klockan är 18:30 när vi kommer ner till matsalen. Det är fint i matsalen med tända ljus och allting. Marcus drar ut stolen åt Helene och Martinus drar ut min stol. Vi tackar och sätter oss ner och dom sätter sig brevid oss. Adam och Jack verkar inte fatta så mycket men dom drar ut stolarna åt Aina och Ida. Dom också ner och börjar prata om allt som hänt under dagen.

Till sist är middagen slut och alla går till sina rum eller Adam och Jack går till skateparken, Ida och Aina går till stan, Helene och Marcus går till Helene och Idas rum och jag och Martinus går till Marcus och Martinus rum. Jag och Martinus sätter oss i sängen. Först säger ingen någonting, men till sist börjar jag att skratta.

-Vad är det? frågar Martinus.

-Såg du hur Helene och Marcus tittade på varandra idag? frågar jag.

-Ja så klart. Hur skulle man inte kunna märka det?

-Och dom säger att dom inte är ihop. fnissar jag.

-Inte ännu kanske. skrattar Martinus.

-Nä inte ännu.

-Hoppas att inte Ida och Aina tycker det är störande att dom hänger och att vi ja...

-Ja det hoppas jag med, men jag tror inte det så mycket som dom hittar på har dom knappt ens märkt det.

Sen kommer jag inte på nåt mer att säga så vi sitter tysta tills Aina kommer in i rummet.

-Vad gör du här Aina? frågar jag.

-Ida hittade nån "söt" kille på stan och nu är hon helt konstig. svarar Aina.

Jag och Martinus tittar på varandra och skrattar.

-Jag måste nog gå nu. säger jag.

-Hejdå. säger Martinus.

...

Jag vaknar av att solen lyser mig i ögonen. Jag sätter mig upp i sängen och märker att Aina inte har vaknat. Jag stiger tyst upp och tar på mig ett par jeans och en vit T-shirt med en enhörning på, jag sätter upp håret och tar min mobil och rumsnyckeln. Sen öppnar jag dörren för att gå ut, och märker att det hänger en liten påse på dörren. Det står "till Elina" på påsen så jag tar med den och går till parken.

Väl i parken öppnar jag påsen där i ligger ett halsband med ett litet E på och ett kort. Kortet är vitt med vackra blå fjärilar på i kortet står det "Du är elektrisk, du ger mig stöt när jag tänker på dig. H. Martinus" . Jag sätter på halsbandet och går till den lilla kiosken i parken. Jag går till tidningarna i kiosken och märker att Marcus och Martinus är på flera av omslagen. Jag ler lite för mig själv när jag köper en choklad i kiosken och sedan går till hotellet medan jag äter chokladen.

När jag kommer tillbaka till hotellet så har Aina vaknat, hon och Ida sitter lobbyn och pratar med Ida. Ida verkar har glömt bort killen hon såg på stan igår.

-Hej tjejer. Har ni redan ätit morgonmål? frågar jag.

-Jo, vi gick och åt morgonmål med Helene. svarar Ida.

-Adam och Jack har också ätit redan. Sen drog dom till skateparken. tillägger Aina.

-Men Marcus och Martinus har inte kommit ner från sitt rum ännu. Säger Ida.

-Okej då går jag upp och frågar om dom kommer med. säger jag glatt.

Jag går upp för trappan och förbi några rum. Sen stannar jag utanför Marcus och Martinus rum och knackar på. Det är Martinus som öppnar.

-Hej vill ni komma med och äta frukost? frågar jag.

-Marcus har redan gått ner till Helene. Men visst jag kan komma med. svarar Martinus.

-Okej.

Martinus hämtar nyckeln och sin mobil och så går vi ner till matsalen. Dom andra är inte i lobbyn längre men vi går in i matsalen. Vi sitter och pratar medan vi äter vårt morgonmål.

-Det var rätt gulligt. säger jag.

-Vad då? frågar Martinus.

-Kortet.

-Tyckte du? frågar Martinus och blir lite röd om kinderna.

-Ja verkligen.

Då kommer Helene in i matsalen.

-Du måste komma och titta Elina. Jag har hittat en jättecool affär. Säger Helene.

-Ja visst, jag kommer snart. säger jag och funderar lite var Marcus är.

Hennes e-boy (Martinus x oc)Onde histórias criam vida. Descubra agora