Amalia

Del 8 ~slut~

~Amalias perspektiv~

En liten flicka kommer långsamt emot mig utan att kolla upp från golvet. Jag backar bakåt när hon kommer ännu närmare. Det är något sorgligt med henne hon värkar arg på något eller någon. Hon går långsamt ännu närmare och tittar upp. Hon har inget ansikte inga ögon mun eller något bara ett platt kritvit ansikte som ser mordisk ut. Jag backar ännu snabbare tills jag stöter emot en hård vägg. Hon är bara några decimeter ifrån mig nu jag kan inte andas. Hon griper ett snabbt tag om min hals och trycker mig mot väggen. Jag känner hur luften lämnar mina lungor jag lipar förtvivlat efter luft men får inget. Jag sparkar och river henne men inget hjälper. Jag ser svarta prickar i ögon vrån. Allt blir svart.

Jag slår upp ögonen och sätter mig upp. Den här gången är jag i en säng med massa personer runt om mig. Ännu en mardröm kan dom inte bara sluta. Kan jag inte bara vakna i skogen där jag somna från första början.

Jag lägger mig ner och blundar.
"Hej jag heter Thera." Jag svarar inte.
"Låt mig va snälla låt mig va!" Snyftar jag. Jag orkar inte mer kan inte mardrömmarna bara lämna mig ifred.
"Ok vi går säg till om du behöver något det är bara att ropa."
Va var dem precis snälla? Det måste vara en fälla.

Jag lägger mig ner och gråter tills jag inte orkar mer. Jag är jätte trött jag blundar och lägger mig ner på kudden och somnar.

Jag och Smilla är på den stora ängen och plockar blommor. Smilla börjar jaga mig och jag tappar alla blommor jag plockat men det gör inget för jag är liten igen. Jag skrattar när hon fångar mig och lyfter upp mig i luften och skrattar. Vi lägger oss ner i gräset och kollar på molnen.

Jag vaknar med ett ryck. Någon knackar på dörren. Vänta om det förra var en dröm så är inte det här det. Mardrömmarna har slutat.
"Kom in!" Ropar jag.
Den snyggaste killen jag någonsin sett kommer in med sina otroligt snygga gröna ögon. Han ser på mig och ler. Jag ser in i hans ögon och han i mina. Jag glömmer helt bort alla mina frågor om var jag är och varför. " Hej jag heter Aiden." säger han efter en stund och jag rodnar. "Jag heter Amalia." Svarar jag och kollar ner på mitt täcke. "Var är jag?" Frågar jag. Och han svarar på alla mina frågor.
"Du är i drakarnas tämpel."
"Vad gör jag här?"
" Du lyssnade inte på min varning. Du drack vattnet och hamlade i en slags koma som gjorde så du fick möta några av dina värsta mardrömmar."
"Vadå dina varningar? Är du rösten?"
" Ja jag är rösten"
"Vem är du?"
" Jag är drak prinsen."
"Så du är en drake?"
"Ja och det är du med fast du är inte bara en drake, har du läst legenden om flickan som ska kunna ändra utseende, prata med drakar och sånt?"
"Ja."
"Du är den flickan men legenden som människorna vet om är inte hela sanningen. Du kan bara prata med en drake, din drak älskare kalkas det när två drakar är ämnade för varandra."
"Så vi två är drak älskare?"
"Ja det är vi."
Jag kan inte andas jag fick precis veta att jag har en syster och två levande föräldrar och nu det här. Jag ser på Aiden och börjar gråta.
"Så ja det kommer bli bra." Han sätter sig bredvid mig och gör lugnande rörelser på min rygg. Jag lutar mig mot hans bröst och gråter tills jag inte har några tårar kvar.

Jag är alldeles utmattad efter att ha gråtit så mycket och somnar tryggt i Aidens famn.

~Aidens perspektiv~

Jag satt där och tröstade henne ända tills hon somna av utmattning.
Jag går ut till dem andra.
"Hur gick de?" Frågar Amour.
"Bra hon sover nu." Svarar jag.
Jag vänder mig om och börjar gå tillbaka till mitt rum. Men på vägen går jag emot en kant med benet och smärtan är tillbaka jag flämtar till och dem andra måste ha hört mig.
" Hur gick det?" Frågar Thera.
" Bra svarar jag och ler." Dem ser misstänksamt på mig. " Men du blöder ju." Säger Kera.

Thera börjar envisas om att kolla på benet och det slutar med att jag ger upp.

Efter 20 minuter är hon äntligen klar med alla sina mediciner och bandage. Jag börjar gå tillbaka till mitt rum men är noga med att inte slå i kanten den här gången.

På vägen går jag förbi Amalias rum och kollar snabbt in hon är så vacker när hon sover. Fast hennes ögon är också vackra och hennes hår som är så mjukt och lent. Jag vill bara att hon ska vara glad och lycklig jag skulle göra vad som helst för henne.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Förlåt för inte så spännande slut det kommer både mer spännande kapitel och slut. Men iallafall så tänkte jag börja med att tipsa en bok (riktig som man kan låna på bibliotek eller köpa i butiker) eller en berättelse på wattpad i slutet av varje kapitel.
Tips: madcapt18 (wattpad)
De fördömda, a neverland tale, dragons daughter.

De blev lite fler än en men kunde inte välja en så de blev tre hoppas ni gillar dem.