Ta inte Misty!

Kapitel 2: Skentur med bad

En kvart senare är vi framme vi Fridas gård. Redan innan vi ser Frida kan vi höra henne ryta åt Herkules. Plötsligt hör vi ett skrik. Synen som möter oss får oss att börja gapskratta. Frida ligger mitt i en buske och bredvid skrapar Herkules med hoven så det flyger jord och lera på Frida. Frida morrar och ställer sig upp.

- Nu har ni lagom roligt eller hur? muttrar hon och torkar bort lera från ansiktet. Men inte ens hon kan hålla sig länge. Hon ler och fångar in Herkules. Jag ligger framme på Mysteris hals och kippar efter andan. Plötsligt böjer Mysteri ner halsen och jag glider sakta av och landar på rumpan på marken. Jag blåser bort en hårlock som fallit ner över mina ögon. Jag skrattar och ställe mig upp.

- Jag tror vi ska ge oss av nu innan alla ligger på backen, säger jag och svingar mig upp på Mysteris rygg. Frida ler och även hon kravlar sig upp på Herkules rygg. Tillslut är vi ändå iväg och skrittar i sakta mak genom skogen. Jag låter benen hänga långt längs sidorna och Mysteri suckar djup. Solen kämpar sig genom trädkronorna och värmer mina bara armar. Jag smeker Mysteris varma hals. Han är verkligen underbar. Det knackar lite inne i skogen men han ta ingen notis om det. Dessvärre gör Herkules det och han börjar genast takta och slänga med huvudet. Jag hör Frida sucka åt han konster. Jag misstycker inte. Ibland kan Herkules bara vara för fjantig. Vi börjar närma oss vårt ställe. Det var kanske bara en halv kilometer kvar. Plötsligt brakar det i skogen och bakom oss rusar en stor älg ut. Herkules slänger sig framåt och rusar i vild fart genom skogen. Mysteri drar i bettet och försöker följa efter. Jag ser att Liv har tappat all kontroll över Athena och hon rusar hetsigt efter Herkules. Jag lyckas lugna ner Mysteri men han ligger hela tiden på bettet. Minsta eftergift jag ger honom kommer han utnyttja. Plötsligt uppenbarar sig sjön framför oss och jag inser att Herkules inte tänker stanna. Jag Lutar mig bakåt och drar allt vad jag kan i tyglarna. Mysteri stannar motvilligt och trappar på stället. Jag kan inte göra nåt annat än att titta på när Athena och Herkules vräker sig ut i vattnet. Dom hoppar och studsar omkring i vattnet. Frida och Liv har ingen chans att sitta kvar utan landar med ett stort plask i vattnet. Herkules och Athena simmar ut en bit innan dom vänder tillbaka för att titta hur det gick för mattarna. Herkules puttar lekfullt på Frida och Athena blåser mjuk luft i ansiktet på Liv. Jag ligger hängandes över Mysteris hals och tjuter av skratt. Liv blänger surt på mig och Frida fnittrar och ställer sig upp. Liv följer hennes exempel och de fångar in sina hästar och går i land dyblöta. Jag glider ner från Mysteris rygg och tar av mig ryggsäcken.

- Det var nog tur att jag tog ryggsäcken, säger jag och ler. Frida räcker ut tungan medans hon öppnar ryggsäcken.

- Och tur att jag är smart nog att ta med handdukar, säger hon och knuffar mig i sidan.  Jag skrattar och Frida ger Liv en handduk. Liv tar tacksamt emot den. Vi sätter på hästarna grimmor och binder upp dem vid några träd. Sedan satte vi oss ner och dukar fram fikat. Jag tar snabbt en macka och tar en stor tugga.

      Vi hade kanske varit där i bara nån timme då det plötsligt börjar vibrera i min ficka. Jag tar upp mobilen och svarar.

- Hallå? Det är Jenny.... Ja.. Okej, varför?... Va!?.. Okej vi kommer

- Liv vi måste tillbaka! Det är nån som vill köpa Misty! skriker jag och både Liv och Frida hoppar skyldigt till. Vi vad som känns som flera minuter stirrar vi bara på varandra. Sedan är det som om man satt på en motor och alla skyndar sig att göra i ordning sina hästar. Under tystnad rider vi sedan tillbaka mot gården....