Han var snygg, han tittade mot mig och jag tittade bort. Han såg ut att vara i min ålder. Hans blöta och bruna hår låg platt mot huvudet. Han var ganska nära mig hela tiden så jag valde att presentera mig.
-Hello, My name is Amanda and I'm twelve years old, what is your name? Sa jag samtidigt som han mötte min blick.
-Hello, my name is Jolan, sa han med ett leende på läpparna.
-How old are you? Sa jag och sneglade på den lilla killen som såg ut att vara lite rädd för mig.
-I am twelve years old, sa Jolan och fick mig att vända blicken mot honom igen.
-And you? Sa jag och vände tillbaka blicken mot den lilla killen.
-My name is Theo, sa han.
-And he is eight years old, la Jolan till och fick mig att titta långt in i han gråblåa ögon.
Sen tittade jag mot mina föräldrar som satt under en klocka, sedan på klockan och insåg att jag bara skulle bada till klockan fem, vilket hade varit för länge sedan.
-Bye, must go, sa jag och gick upp ur pollen.
-Bye, sa Jolan och vinkade inan han simmade bort till sin bror och sa något på ett språk som jag tror var franska.
Det ända jag kunde tänka på den kvällen var Jolan. Jag hoppades att det var något bra han hade sagt om mig till sin bror, om han nu hade pratat om mig.
أنت تقرأ
France
عاطفيةAmanda är 12 år och har drömt om att bo i Frankrike i hela sitt liv nästan, när hon är på semester i Turkiet och blir kompis med den snygga fransmannen i samma ålder blir drömmarna bara fler.
