Jag står ute på verandan och tittar på hur solen långsamt försvinner bakom horisonten. Fåglarna som flyger rakt in i den gul röda solen. Vågorna som gång på gång ramlar in på stranden och långsamt rullar tillbaka till havet.
Hur vinden blåser lite lätt och är alldeles lagom varm och får gräset att lätt följa vindens rörelser.
Det är så jag lever,vid havet och vid solen som varje sommarkväll försvinner bakom horisonten, det är så som jag vill leva och det gör jag också.
Varje kväll går solen ner bakom horisonten och allt har sin rutin men denna kväll så är inte allt vid sin rutin. För där nere vid stranden går en pojke, en pojke i kortbyxor och skjorta som löst sitter på hans över kropp.
Pojken som går nere vi stranden stör rutinen, drar min uppmärksamhet till sig.
Och det stör mig, men ändå strå jag kvar och betraktar
honom i solnedgången.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------
VOUS LISEZ
Pojken i solnedgången| Foscar
FanfictionHan går där varje kväll i solnedgången, ensam. Och jag står där vid huset varje kväll och betraktar honom.
