Make me

Kapitel 8

- Om jag får lite av din förmögenhet, så får du amuletten, sa Karl.

- Ta allt vad du vill ha.

- Här, sa han och kastade amuletten till oss.

Han försvann, lika snabbt som han kommit.

- Är du verkligen säker på att du vill göra det här? frågade han mig.

- Jag har aldrig varit så säker i hela mitt liv.

Jag tog hans hand och öppnade amuletten.
Ljuset var starkare än då Karl hade förvandlats sig, det var som tusen solar. Min kropp blev kallare och kallare.
När jag öppnade ögonen trodde jag först att allt var som vanligt.

- Dina ögon är röda, sa Vincent.

- Är jag verkligen en vampyr nu? frågade jag lyckligt.

- Ja, sa han och kysste mig.

Hans läppar kändes inte kalla längre, för jag var lika kall.

- Grattis hörni, hörde vi någon säga.

Vi vände oss om och där stod Herr Midnatt.

- Jag tänkte berätta, sa Vincent.

- Det är okej.

Nu skulle vi leva lyckliga i alla våra dagar. Nej förresten, vem försöker jag lura... Tills det blir något till problem iallafall.

Slut.